De internationellt uppmärksammade undersökningarna i Göteborg inleddes i mitten av februari i år.
Efter en tid då mängden viruspartiklar legat på en stabil nivå upptäckte forskarna vid mätningar under våren att förekomsten av partiklar från coronavirus ökat markant – de var 300 gånger fler per milliliter i ingående avloppsvatten, alltså från göteborgarnas toalettstolar till reningsverket.
LÄS MER: Antalet coronatester i regionen har halverats
Fler på sjukhus efter coronatopp
Med den höga nivån befarades att fler skulle insjukna och att belastningen på sjukvården skulle öka.
– När vi haft en topp med coronapartiklar i avloppsvattnet så har vi också haft en topp av smittade människor. 19 dagar efter en sådan topp har inläggningsfrekvensen på sjukhusen ökat, säger Heléne Norder som är professor i mikrobiologi vid Institutionen för biomedicin vid Sahlgrenska akademin, och ansvarig för undersökningarna.
LÄS MER: Avslöjar kraftig ökning av coronavirus
Mätningarna i toalettvattnet har gjorts varje vecka under våren och en bit in på sommaren. Förekomsten av coronapartiklar har gått i vågor. Efter en topp har det planat ut, sedan har det kommit en ny topp.
Inga pengar till lön – nyckelpersonen har tvingats gå
Under mätperioden av avloppsvattnet i Göteborg har forskarna sett fyra toppar med coronapartiklar på hög nivå.
Vid den senaste mätningen som gjordes i månadsskiftet juni/juli var halterna på väg ner efter en topp.
Vad som hänt sedan dess vet man inte.
Mätningarna görs inte längre eftersom forskningspengarna är slut.
– Vi har under en längre tid undersökt en rad olika möjligheter för att få loss pengar och även sjukhusledningen har försökt hjälpa till. Men pengarna är slut – vi kan inte betala lön till de 2,5 heltidstjänsterna och tyvärr har nyckelpersonen i projektet tvingats gå, säger Heléne Norder.
”Vi har varit en varningsklocka som larmat”
Att kontinuiteten i mätningarna avbrutits ser hon som frustrerande av flera skäl.
– Vi vet ju inte hur det ser ut. Har förekomsten ökat eller minskat? Är vi på väg på mot en ny topp eller har vi precis lämnat en? Vi kan heller inte se om det skett en förändring av viruset eller om fortsättningen av sommarperioden påverkat på något sätt, säger hon.
LÄS MER: Coronaviruset på hög nivå – fem veckor i rad
Ett annat problem är att forskarna inte kan ge smittskyddet och sjukvården fortsatt information om förändringar i avloppsvattnet.
– Vi har varit en varningsklocka som larmat när förändringar varit på gång, något som varit betydelsefullt i deras arbete. Nu är det ingen som drar upp den klockan längre, säger Heléne Norder.
Toavattnet hamnar i frysen på Sahlgrenska
Undersökningarna av avloppsvattnet har Sahlgrenska akademin gjort i samarbete med kommunala bolaget Gryaab som har fortsatt att tappa avloppsvatten vid Ryaverket på Hisingen.
– Den hjälpen är vi väldigt tacksamma för, betonar Heléne Norder.
Toavattnet kommer nu att hamna i frysboxen vid universitetssjukhuset och tas fram för undersökning i laboratoriet – om det finns pengar.
– Vi har sökt 2,8 miljoner i statliga akutpengar så att vi åtminstone kan betala löner till de anställda under ett år, en förutsättning för att det här viktiga projektet ska kunna fortsätta, säger hon.
LÄS MER: Sprid inte corona på nollningar
Det är Formas, forskningsråd och statlig myndighet under Miljödepartementet (får även pengar och uppdrag från Näringsdepartementet), som startat en akut corona-kassa i samarbete med MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Där kan forskningsprojekt som det vid Sahlgrenska akademin söka pengar. Totalt finns 20 miljoner.
– Det finns en osäkerhet, dels att att vi inte vet om vi beviljas medel, dels att besked uppges dröja till minst i början av oktober. Vi hade förstås helst sett att projektet fortsatt under pandemin, säger Heléne Norder.
