Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bryggerier stora långivare till krogar

Att bryggerier går in och finansierar krogverksamhet är ingenting ovanligt. När bankerna är ovilliga att gå in med pengar står ölmakarna redo. Men alla är inte nöjda med upplägget.

Det är genom så kallade dryckesavtal som bryggerier går in och finansierar krogverksamhet. Pengar betalas ut, ofta med villkoret att restaurangen ska köpa in en viss mängd öl från just det bryggeriet inom en bestämd tidsperiod.

– Jag skulle välkomna en utredning, jag tycker det liknar en bankverksamhet där man lånar ut pengar till krögare, säger Annelie Silvander, enhetschef på tillståndsenheten i Göteborg.

Hon menar att det innebär en risk när den som lånar ut pengar också har intresse av att sälja så mycket som möjligt.

– Alkohollagen är en skyddslagstiftning som ska se till att man inte dricker för mycket. Då finns det en viss pedagogisk svårighet, att det finns ett incitament att klara av bryggerilånen. Jag kan tänka mig att det finns situationer där man lockas att sälja mer för att klara lånen, säger Annelie Silvander.

Jakob Kilner är tillsynshandläggare på enheten för social hållbarhet på länsstyrelsen. Han jobbar med tillsyn över kommunerna och bistår med råd och stöd i frågor som är relaterade till alkohol och tobak.

– Det beror på hur avtalet är skrivet. Man kan inte säga att det generellt finns ett problem, men det har funnits farhågor. Bland annat att försäljningsvolymerna som skrivs in är för stora så att den som har avtalet känner sig tvingad att sälja volymen som står i avtalet, säger han.

Han menar att det gäller att kunna visa på riktiga konsekvenser av bryggerifinansieringen.

– Alkohollagen har ett syfte och det är att se till att man begränsar de sociala och medicinska skadorna, dels på individ och dels på samhälle. Kan man inte styrka att det finns ett sådant samband ser jag inte att det är något problem, säger han.

Jakob Eriksson, bolagsjurist på Spendrups menar snarare att bryggerifinansering i grunden är någonting positivt.

– Tittar man generellt i de flesta branscherna så finns det ett samarbete mellan tillverkare och återförsäljare där man har ett ekonomiskt utbyte. Varför skulle det vara annorlunda i just den här branschen? Tillverkarna kan ge ekonomiska medel och det är bra för restaurangnäringen. Jag skulle snarare säga att det är väldigt positivt att det fungerar på det sättet.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.