Den 6 september slumrade Britt-Marie, 71 år, till i soffan. När hon sedan vaknade behövde hon skynda sig till badrummet där hon halkade och föll omkull.
– Jag kände bara hur jag åkte med en duns ned och att det krasade i mitt ben. Herregud, då kom smärtorna, säger hon.
Larmade hemtjänsten med en gång
Britt-Marie hade ett larmarmband på sig som hon tryckte på direkt efter att hon ramlat, vilket hon tidigare berättat för GT. Hemtjänsten var snabbt där och höll henne sällskap i väntan på ambulans.
– Jag larmade vid tio och ambulansen kom strax efter klockan ett, säger Britt-Marie.
Hon berättar att väntan kändes olidligt lång.
– Det blev bara värre. Jag tänkte att nu dör jag. Slutet är här och min tid är över. Men så blev det inte.
Britt-Marie hade sedan tidigare amputerat samma ben som hon ramlade på en bit nedanför knät. Personalen från hemtjänsten kunde inte hjälpa henne upp men hon är tacksam att de var med.
– De är underbara, fantastiskt goa människor. De pratade med mig och ringde till ambulansen flera gånger men fick bara som svar att den var på väg.
Grannarna på sjukhuset blev en tröst
I elva dagar blev Britt-Marie kvar på Mölndals sjukhus med en svår höftfraktur. Under sin sjukhusvistelse fick hon dela rum med tre andra personer. Något som skulle bli en oväntad ljusglimt under den tuffa tiden.
– Jag har legat över 30 gånger på lasarettet i mitt liv, men jag har aldrig haft så kul. Fantastiska görpositiva människor. Det kändes som ett lyft, säger Britt-Marie och berättar att läkare och sköterskor till och med kallade deras rum för ”roliga salen”.
Vill uppmana andra att skaffa larm
I dag är Britt-Marie på bättringsvägen efter höftskadan.
– Jag är tacksam för all hjälp jag fick men det här ska inte hända.
Vanligtvis tar Britt-Marie sig runt i hemmet med en rullstol och har alltid larmet på sig.
– Det har räddat mig många gånger. Jag tycker att fler borde skaffa ett larm. Utan det kanske jag hade fått ligga där i flera dagar.
Pågående utredning
Britt-Marie kontaktade 1177 för att få svar på varför ambulansen dröjde.
– Det enda svaret jag fick var att det är ont om ambulanser, säger hon.
Ola Palmquist är chef för prehospital hälsa i Västra Götalandsregionen och ansvarar för Sjukvårdens larmcentral samt Vårdguide på telefon, 1177.
Varför fick Britt-Marie fick vänta så länge på ambulans?
– Jag kan inte kommentera enskilda ärenden men vi har förstått att det har tagit för lång tid. Vi utreder enligt våra rutiner för att ta reda på vad som hände och vad vi kan göra bättre, säger han.
