Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

"Bra att vi hade läkargrejen tillsammans"

Det började med en annons i tidningen som ledde till ett nervöst första möte. Genom projektet med flyktingguider i Göteborg träffades Louai Alali, 29 och Henning Palmefors, 31 och blev vänner. – Vi hade aldrig träffats annars, säger Henning Palmefors.

Vi träffas på ett kafé en eftermiddag med krispigt klart höstväder. Henning Palmefors släntrar in och slår sig ner vid vårt bord och Louai Alali ansluter kort därpå och börjar berätta om hur det kom sig att de träffades.

– Jag hade varit i Sverige mindre än ett år och gick på en kurs i samhällsorientering där någon berättade om projektet med flyktingguider/språkvänner. Jag blev intresserad och tänkte att det kändes spännande att träffa svenskar och lära mig mer om den svenska kulturen, säger Louai Alali.

Louai Alali kom Sverige som flykting från Syrien för drygt två år sedan. Och då det var i Sverige han skulle arbeta och bo bestämde han sig snabbt för att lära sig kulturen så att han skulle kunna smälta in i det svenska samhället.

– Jag var också lite orolig för språket skulle vara ett hinder så jag tänkte att det var ett bra sätt att träna upp det och anmälde mig till projektet, säger han.

Sju, åtta månader tidigare såg läkaren Henning Palmefors en annons i tidningen och tyckte att det lät intressant.

– Ett sätt att engagera sig som inte bara var att ge. Jag var helt enkelt nyfiken på att träffa någon från en annan kultur, säger Henning Palmefors, och berättar att han är uppvuxen med en ganska homogen bakgrund sett ur ett kulturellt perspektiv.

Han anmälde sig, tiden gick och han glömde bort hela saken.

– Det tog säkert ett år innan jag hörde någonting. Då fick jag ett mejl med ganska lite information. Det stod att jag hade matchats med en kille som hette Louai och var 28 år och som kom från Syrien och som också var läkare, säger Henning Palmefors.

Han förklarar att när man anmäler sig får man skriva in fakta som exempelvis ålder, yrke och intresse för att matchningen ska bli så bra som möjligt.

Drygt ett år efter att Louai hade kommit till Sverige och ett år efter att Henning hade anmält sig var det dags för första träffen. Den var upplagd som en date men med personal från kommunen som förklarade vad projektet innebar, berättar de fnissande.

– Jag var nervös och tänkte att språket skulle bli ett problem, säger Louai, och Henning flikar in att han kände på samma sätt.

Sedan satt de ner och pratade och lärde känna varandra. De kunde också delta i olika aktiviteter, som exempelvis gå på fotboll tillsammans.

– Men det gjorde inte vi. Vi träffades själva och lagade mat. Vi promenerade, gick på stan, men fram för allt snackade vi, säger Henning Palmefors.

I början var det mer formellt. De fick rådet att försöka träffas en gång i veckan första månaden för att etablera en kontakt.

– Efter det har det mer blivit när vi kan. Det har absolut förändrats från något formellt till en kompisrelation, säger Henning Palmefors. Det gick ganska snabbt men jag tror att det var bra att vi hade läkargrejen gemensamt.

– När jag ville fråga om något så kunde jag prata med Henning. Var det något jag undrade över så kunde han förklara det. Även om jag känner folk som har varit i Sverige länge så är det inte samma sak som att ha växt upp här. Och så har jag fått en ny kompis, ler Louai Alali.

– Det känns som om man har fått en inblick i varandras liv. Jag lär mig också mycket. Du berättar om Mellanöstern och din kultur och lär mig saker, jag har varit hemma hos dig och du har bjudit på syriskt käk, säger Henning.

– Och du har bjudit på svenskt käk, kontrar Louai med ett skratt.

I takt med att vänskapsrelationen har fördjupats har det formella minskat. Kommunens projektledare har de inte haft någon kontakt med sedan i början.

– Det är ju det som bra med det här. Kommunen initierar någonting, sedan behöver de inte göra något mer, säger Henning Palmefors.

FAKTA: Flyktingguide/Språkvän

• Flyktingguide/Språkvän Göteborg är ett sätt för nyanlända flyktingar eller invandrare att få kontakt med svenskar. Baserat på önskemål, erfarenheter och intressen matchar kommunen ihop personer för ett presentationsmöte. Sedan kan man träffas själva på fritiden, så länge och så ofta man vill.

• Kontakten är hela tiden frivillig för och bygger på ömsesidig delaktighet och respekt, öppenhet och god vilja. Det kan bli en lång kontakt eller kort bekantskap. Kanske blir ni vänner.

För anmälan gå in på Göteborgs Stad, Flyktingguide Göteborg.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.