Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Boendebrist lockar nya aktörer

Nedlagda internatskolor, övergivna vandrarhem och igenbommade landsbygdshotell. Bristen på boenden för ensamkommande flyktingbarn lockar nya aktörer och höjer priset på tomma fastigheter.

Hittills i år har 492 ensamkommande flyktingbarn kommit till Göteborg. Som GP tidigare berättat bildade kommunen nyligen en krisgrupp för att hantera situationen.

I en lägesrapport till politikerna beskrivs hur man på kort tid tvingats upphandla boenden av såväl privata som offentliga aktörer. En rad nya boenden har öppnats, bland annat i den stängda internatdelen av en skola i Lerum, i lokaler som tidigare använts som äldreboende i Lillhagsparken och i två hotell.

Ett av de företag som skrivit avtal med Göteborgs stad om boendeplatser för max 45 ensamkommande barn mellan 14 och 17 år heter Individia AB.

- Vi brinner för integration och ser ett tillfälle att stärka Sverige genom att ta hand om ungdomarna, säger Ulf Oredsson, chef för Individia City, ett boende på Lorensbergsgatan i centrala Göteborg.

Företaget håller just nu på att bygga upp sin verksamhet på det våningsplan som man hyr av City Hotell, men vill inte ta emot besök av GP förrän man kommit i ordning.

Enligt avtalet med kommunen får Individia AB en ersättning på 1 700 kronor per dygn och plats under de kommande tolv månaderna. Pengarna ska bland annat täcka kostnader för mat och logi, dygnet runt-bemanning på boendet, tolkar samt inköp av möbler, kläder, hygienartiklar, läkemedel och sociala aktiviteter.

Den akuta bristen på boenden har gjort att kommunen även fått acceptera betydligt dyrare lösningar. Enligt Louise Parbring, enhetschef för ensamkommande unga på social resursförvaltning, finns exempel på boenden som kostar upp till 5 000-7 000 kronor per barn och dygn.

Men trots det är branschen inget för personer som bara är ute efter att tjäna pengar, menar Ulf Oredsson på Individia AB.

- Jag tror lycksökare har större framgång om de ger sig in i någon annan bransch. All verksamhet som vänder sig till barn och unga under 18 år är noga reglerad och kontrollerad, bland annat krävs väldigt hög personaltäthet, säger han.

Enligt Katarina Ahlqvist, vd för Gryning Vård AB som är Sverige största företag inom HVB (hem för vård och boende), finns dock många nya aktörer som söker sig in i branschen.

- Eftersom behoven går i vågor och kommunerna just nu måste ta tag på många platser väldigt snabbt, dyker det även upp riskkapitalister som satsar på boenden för flyktingbarn, säger hon.

Gryning Vård ägs av regionens kommuner och vill i första hand hyra lokaler, men har i undantagsfall även förvärvat fastigheter för att öppna nya boenden. Ett exempel är hotellet i Överlida som köptes i konkurrens med andra intressenter.

- Men jag tycker ändå inte att det blev särskilt dyrt eftersom vi slapp kostnader för renovering, säger Katarina Ahlqvist, som inte utesluter fler fastighetsköp den närmaste tiden.

Fakta: Ensamkommande

Migrationsverket skrev i mitten av juli upp prognoserna för ensamkommande flyktingbarn. I år väntas 12 000 barn och ungdomar under 18 år komma till Sverige.

Göteborg har tidigare haft en jämn tillströmning. Men i sommar har det blivit en markant ökning av antalet flyktingbarn.

Under juni månad kom 98 barn och under juli ungefär dubbelt så många.

Förut var de flesta i 17-18-årsåldern, men på senare tid märks en ökning av 13-15-åringar och ibland ännu yngre barn.

I sommar är det främst pojkar från Afghanistan, men en del kommer även från länder som Somalia, Eritrea och Syrien.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.