För två år sedan gick knappt två av tio elever ur Bergsjöskolan med godkända betyg i alla ämnen. Förra året var det nästan dubbelt så många. I år backar skolan några procentenheter, från 36,5 till 25,9 procent, näst lägst andel godkända elever av alla kommunala skolor i Göteborg.Elever som saknar personnummer, asylsökande eller lever med skyddad identitet, ingår inte i statistiken.
Elever från 50 länder
Bergsjöskolan tillhör de skolor i Göteborg som har tagit emot allra flest ensamkommande de senaste åren. För att ge eleverna bästa möjliga skolgång har man försökt att anställa lärare som är flerspråkiga, men samtidigt ha många svenska lärare på skolan. På så sätt kan eleverna få hjälp på sitt modersmål, samtidigt som de får en väg in i det svenska samhället.
– Vi har kanske inte de bästa förutsättningarna för ett högt betygssnitt. Men vi har gjort ett fantastiskt jobb med en skola som varit i ett riktigt katastrofläge för bara ett par år sedan. Betyg i all ära, men vi kan erbjuda eleverna en trygg plats att vara på och skapa en lust för dem att lära. Trots utsattheten, ibland hopplösheten, så försöker folk att orka finnas till och kämpa framåt. För oss finns det fler verktyg än betygen för att ge eleverna en bra framtid, säger rektor Monzer El-Sabini.
Han är själv uppvuxen i flyktingläger och såg ökningen av elever som en tillgång till skolan snarare som ett problem. Samtidigt kom det med stora utmaningar, inte minst i att skapa en lugn skolmiljö.
– Det har inte varit inte enkelt. Det föds en stor frustration, konflikter och grupperingar när man inte har språket med sig. Men plötslig blev vi som en del av världen. Vi har elever från 50 nationaliteter här, säger Monzer El-Sabini.
Hjälp på modersmål påverkar
Shareef Haider har betyg i alla ämnen, trots att han inte har någon skolbakgrund och kom till Sverige för bara tre år sedan. Efter tre-fyra år här pratar han och klasskompisarna Abdirahman Muqtar, Meraj Rostami och Donia El-Achkar flytande svenska, men kan fortfarande ha svårt att skriva prov på svenska.
– I början förstod jag ingenting av vad läraren sa på lektionerna, det värsta som kunde hända var att man fick en fråga om något som läraren sagt framför hela klassen och man inte förstod. Jag tycker det var så skämmigt att erkänna, säger Shareef Haider.
Han har haft extra svårt för historia, men har också fått hjälp med problemlösning och svårare matematik på arabiska. Abdirahman Muqtar och Donia El-Achkar har fått hjälp i vissa ämnen på modersmålet somaliska. Två-tre gånger i veckan, på de viktigaste lektionerna, har de haft studiehandledare med sig som stöd.
– Vi har läst alla ämnen på svenska, men det kan ändå vara svårt att skriva prov i so eller no. Ibland förstår jag inte frågorna, då kan jag få dem översatta till persiska så jag vet vad jag ska svara, säger Meraj Rostami.
Fått hjälp på olika nivå
Många nyanlända har svårt med engelska, ett språk de inte lärt sig i sina hemländer och alltså läst och hört för första gången i Sverige. Eftersom eleverna var på så olika nivåer, delades upp i grupper beroende på hur mycket de kunde. De som kunde lite har fått extra hjälp via läxhjälpen, lärarna och språkvalet.
– Jag tror att alla känner att de vill ha bra betyg. Jag har kämpat mycket med engelska och matte, för jag vill plugga ekonomi, men det har varit svårt, säger Donia El-Achkar. Trots att de är stolta över att ha klarat skolan och är på väg mot gymnasiet, finns en oro för framtiden kvar.
– Jag tycker att mina betyg är ganska bra, jag har inga F och några E bara. Men jag tror att jag hade kunnat göra mycket bättre ifrån mig, jag känner mig lite ledsen för det. Jag är rädd att jag inte kommer att få läsa på universitetet, säger Shareef Haider.
