Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Barnen som spred skräck på vagnen

De trakasserade, misshandlade, krossade rutor, drog i nödbromsen och klottrade. Under ett par månader tog barn över på spårvagnarna i västra Göteborg. I dag berättar GP hur det gick sen.

- Du är väl inte arg på mig? frågar Joana Ciurana mellanstadiekillen som lutar sig mot skoaffärens skyltfönster på Frölunda Torg.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Han skakar på huvudet och tar en klunk Fanta. Bredvid står hans mamma med en kasse i handen. De har handlat spel.

Joana är chef för polisens ungdomsspan i Västra Göteborg och arbetar kvällspass med Åsa Ekman som är socialsekreterare. De senaste månaderna har varit tuffa. De har lagt ner mycket arbete tillsammans med stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo för att komma tillrätta med tonårsgäng som trakasserar folk och förstör på spårvagnarna.

En av pojkarna som misstänks för skadegörelse är killen med Fantan på torget. Han togs på bar gärning av polisen när han slog sönder rutor på spårvagnen. Nu får han inte hänga på torget längre eller besöka en av fritidsgårdarna i området. Där är för mycket äldre som påverkar honom negativt, tycker hans mamma.

- Att han fick komma till polisstationen blev vändningen för oss, säger hon.

Misshandlade passagerare

Det hände under våren. Barn mellan 11 och 14 år började använda spårvagnarna som fritidsgård. Med ett skolkort i fickan kunde de hoppa av och på utan att behöva betala.

De bestämde att de skulle ses på linje 3,7 eller 8. I bland var de tio, ofta upp mot 15–20 barn som åkte utan mål. Barnen kommer från Högsbo, Tynnered, Frölunda, men även från andra delar i stan som Kålltorp, Örgryte och Centrum.

Läs också: De slet 60-åriga Lisa i håret

Först var vagnen en samlingspunkt, men sedan blev det något annat. Barnen triggade i gång varandra. Vem vågade? Några klottrade, andra slog sönder rutor och koppelåkte. De allra tuffaste brydde sig inte när vuxna sade till. Både spårvagnsförare och passagerare utsattes för hot och vid ett tillfälle misshandlades en äldre man.

Till slut fick barnen en del av vagnen för sig själva och kunde härja fritt. De vuxna tystnade.

Åsa Ekman berättar hur hon ser på barnen:

- De är ett löst sammansatt gäng, som ett crew, och de markerade sin närvaro genom sin tagg. Ofta använde de spritpenna eller så ristade de in med sten.

Femton pojkar och en flicka

Ett tag kunde inte Göteborgs spårvägar garantera passagerares eller förares säkerhet. Turer ställdes in och både uniformerad polis och väktare sattes in.

Det var också då ungdomspolisen kom in i bilden. Under två helger samlades krafterna för att identifiera vilka barn som hängde på vagnarna. Polisen fotade och sedan matchades bilderna med övervakningsfilmerna.

16 barn är identifierade som misstänkta för olika brott på spårvagnarna i 16 olika ärenden. Alla utom en är pojkar. Det handlar om skadegörelse, förgripelse mot tjänsteman, hot och misshandel. De utsatte sig också för livsfara genom att koppelåka eller slå sönder en ruta för att hänga utanpå vagnen.

Grupptryck

På fritidsgården vid Axel Dahlströms torg spelas det biljard, en äldre kille skriker efter uppmärksamhet och lägger sig till slut på en sittsäck på golvet. Klockan är strax efter 19.00 när Joana och Åsa kommer dit. Tre tonårstjejer vill först inte gå in eftersom de vägrar att ta av sig jackorna. Efter viss övertalning och byte av tröjor på toaletten ger de till slut med sig.

Joana känner genast igen en flicka. Hon har varit i kontakt med hennes mamma vid ett par tillfällen för att dottern varit på fel plats vid fel tillfälle, bland annat har hon hängt en del på spårvagnarna.

Fritidsledarna Birgitta Ratcovich, Shapol Salimi och Camilla Paulsson känner väl till det som hänt på spårvagnarna.

- De surfar på kopplet och åker bak på vagnarna. I en viss ålder tror de att de är odödliga, att inget kan hända dem, säger Birgitta.

Ofta har det varit stökigt på vagnen tidiga vardagskvällar efter att skolan slutat. Härom dagen var det några killar som klottrade i närheten av gården. Men efter samarbetet mellan skola, fritid, polis, socialtjänst och föräldrar har det blivit lite lugnare, upplever fritidsledarna. Gruppen som var värst är inte anonym längre. Barnen vet att fler vuxenögon har koll på dem.

- För många av barnen har det blivit konsekvenser. De har fått utegångsförbud eller så har de tider att passa, säger Birgitta.

För henne är det inget nytt att stökiga tonåringar stör på vagnarna. Det som varit annorlunda den här gången är att de misstänkta är så unga. Barnen har också använt sig av mass-sms eller sociala medier för att snabbt samlas på vagnen.

- Det är mycket grupptryck, börjar en hänger de andra på. Som vi ser det är det inte brist på aktiviteter, det finns hur mycket som helst att göra efter skolan. Det är något annat, spänning för stunden tror jag. Unga i dag orkar inte vänta, allt ska hända nu, säger Birgitta.

Fritidsledarna försöker möta rastlösheten med ansvar. De äldre ungdomarna får endast vara på gården om de bidrar. Det betyder att de kan gå en ledarskapskurs och hålla i aktiviteter för de yngre. Nyligen ordnade gymnasieungdomar disko och fotbollsturnering.

- Unga förebilder är jätteviktigt och det här arbetssättet vinner alla på. Men fritidsgården är ingen frizon. Det blir konsekvenser för den som inte sköter sig, säger Shapol.

Joana och Åsa har träffat de flesta barn som är misstänkta för spårvagnsbrotten och märker att det är viktigt för många att synas. Ibland spelar det nästan ingen roll om det är i positiva eller negativa sammanhang.

- Det handlar om ett kicksökeri och se mig, jag finns. Men det som vi från polisen tycker är skillnaden den här gången är att det inte stannar vid klotter och skadegörelse. Det har blivit mer våldsamt, säger Joana.

Läs också: Mammornas historia: "Jag är förbannad och besviken"

Skadegörelse för 39 000 kronor

GP har tagit del av två övervakningsfilmer från spårvagnarna. Där syns de våldsamma och hotfulla situationerna tydligt. En pappa var på vagnen med sina två barn när tonåringarna började vandalisera den. Han ifrågasatte vad de höll på med. Genast vände sig deras ilska mot honom och de ställde sig runt honom i en ring. Då backade han och gick därifrån med barnen.

Vid ett annat tillfälle sade en äldre man ifrån. Som straff blev han slagen med en pinne över ryggen för att han lade sig i. Även flera spårvagnsförare trakasserades.

Barnen på spårvagnarna är inte omedvetna om övervakningskamerorna. Först efter att vagnen vandaliserats tejpades kameralinsen igen.

- De vill att någon ska se, säger Joana.

Polis och socialtjänst upplever att föräldrarna inte alltid förstått att deras barn tillbringat sin fritid på vagnarna, men de har känt att något inte stod rätt till. Nya kompisar hela tiden, strul i skolan och mycket hängande på Frölunda torg är några tecken.

- Det är inga gangsterungdomar det handlar om, det är barn. När vi hörde av oss var många föräldrar tacksamma, säger Åsa.

Förutom att jobba med gruppen som är misstänkt för brott har polis och socialtjänst genomfört ett 20-tal orossamtal. Det går ut på att polis och socialtjänst informerar vårdnadshavare om att barnen rör sig i fel miljöer och i fel sällskap.

Även om barnen som härjat på vagnarna inte är straffmyndiga och därmed inte kan åtalas och dömas har de varit på förhör hos polisen.

Att komma till polisstationen var ett stort steg.

- De flesta reagerade starkt när de såg sig själva på övervakningsfilmen. Vissa skämdes, andra skrattade till. Ingen kan riktigt förklara varför det hände, säger Joana.

Någon berättade om grupptryck, att det är lätt att dras med. Andra ville imponera på tjejer.

De flesta föräldrarna som såg filmerna blev illa berörda, särskilt när de såg hur oförsiktiga deras barn var med sina liv.

En pojke hängde med halva kroppen ut på taket från ett spårvagnsfönster. Vid ett förhör frågade polisen om han var medveten om att det finns livsfarlig kontaktledning med ström som han kan få i sig. "Nä, det tänkte jag inte på" blev svaret.

Det finns även de som har svårt att acceptera och ta till sig det som hänt.

- Barnen fortsätter att ljuga och säger att de inte är med på filmen, trots att det är helt uppenbart. Deras föräldrar väljer då sitt barns sida, säger Joana.

Mellan januari och mars har skadegörelsen och klottret på spårvagnarna i Frölunda-området kostat 39 000 kronor. Kostnaderna kopplas till spårvagnsgänget. Göteborgs spårvägar kräver pengar av föräldrarna.

- Några föräldrar har sagt att de vill betala. Av andra kommer spårvägen att kräva ersättning för skadegörelsen i en civilrättslig process, säger Milan Buvac, säkerhetsansvarig på Göteborgs spårvägar.

Han har också fått frågor från föräldrar om deras barn inte kan få städa vagnar eller på något annat sätt göra rätt för sig. Det finns även önskemål om att barnen ska få chans att säga förlåt och prata med de förare som varit mest utsatta. Än är inget klart, första steget för Spårvägen har varit att träffa föräldrarna.

- Jag har berättat om vilka faror deras barn utsätter sig för. Det sista vi vill är att en olycka ska inträffa, säger Milan.

Men processen om att genomföra medling har startat. Social resursförvaltning ansvarar för medlingen. Det betyder i det här fallet att barn som vill be spårvagnsförare eller någon representant för Spårvägen om ursäkt kan får chansen att göra det.

Tillbaka på Frölunda torg. Åsa och Joana går inte många steg förrän de stöter på ungdomar de känner.

- Jag har följt dig sedan du var så här liten, säger Joana till en kille och visar med handen.

På ungdomssatsningen 1 200 kvadrat är det stängt på måndagar, men de äldre ungdomarna vill gärna vara där och personalen öppnar en stund. Några killar säger att de vet att småungarna hänger på vagnarna och förstör.

Själva orkar de inte bry sig och säga till.

- Jag fattar att de slänger sten på spårvagnen. Vad ska de annars göra?

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.