Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

- Endast ett fåtal klaras upp och det beror bland annat på polisens okunnighet, säger kriminalkommissarie Anders Ahlqvist på Nationella operativa enheten.

Bara fåtal it-brott klaras upp

På nätet sker hot och ofredanden varje dag. – Endast ett fåtal klaras upp och det beror bland annat på polisens okunnighet, säger kriminalkommissarie Anders Ahlqvist.

Rättsväsendet står inför en stor utmaning då polis och åklagare saknar förmåga att handlägga it-brotten. Det visar Riksrevisionens granskning av polis och åklagares arbete kring it-relaterade brott. Slutsatsen är tydlig: polis- och åklagarämbete måste utveckla sina metoder. Anders Ahlqvist kriminalkommissarie på Nationella operativa enheten (NOA) håller med.

– Det är viktigt att vi kan leverera det som brottsoffren ska kunna förvänta sig av oss. Endast ett fåtal klaras upp och det beror bland annat på polisens okunnighet. Polisen är illa utbildad i det här, säger Anders Ahlqvist.

 

Riksrevisionens slutsats är att förtroendet för polisen riskerar att vattnas ur på sikt. Allt fler drabbas av it-brottslighet och många skrivs av i stället för att utredas.

Av revisionens granskade brott nådde endast sju procent av de it–relaterade brotten fram till att någon dömts. För de granskade övriga brotten var andelen dubbelt så hög, 15 procent.

 

Enligt Statistiska centralbyrån har nästan alla 11–16 åringar tillgång till dator och internet i hemmet. En hel generation som möter en brottslighet som polisen har stora svårigheter med. På sikt kommer det försvåra polisens arbete, menar Anders Ahlqvist.

– Om människor sitter på uppgifter och inte vill lämna dem till polisen så kan vi inte utreda många brott. Har man inte förtroende för polisen så kommer man inte lämna några uppgifter, säger han.

Han berättar om pågående utbildningar där polisen lär sig att få tag på rätt information och vilka internationella lagar som gäller.

 

När ett brott begåtts över Facebook, Instagram, Snapchat eller liknande så träder man ofta in i internationell lag och rätt. Det kan vara svårt att få ut information från företagens servrar i tid.

– Nästan alla de här företagen som vi har att göra med finns i USA. Vi har möjlighet att fråga dem men de svarar inte alltid. Det finns internationell rättslig hjälp men det är en omständlig och långsam process som kan ta 3-6 månader, säger han.

 

Brottslighet över sociala medier blir också vanligare i takt med att användandet ökar.

– Man kan generalisera och säga att ett socialt medium som blir populärt drar till sig negativa användningsområden det har vi sett sedan Lunarstormtiden, säger Anders Ahlqvist.

Snapchat är en social medieplattform där man skickar filmer och stillbildsmeddelanden till varandra. Enligt Snapchats hemsida så raderas den bild eller video du skickar från deras servrar när mottagaren har tittat på den.

 

Är inte upplägget perfekt för en person som inte vill bli upptäckt?

– Det är klart att det kan man tycka. Men hade inte den här tjänsten funnits hade man inte haft någon chans att få tag på den här personen. Det finns skärmdumps funktioner och så vidare, säger Anders Ahlqvist.

 

Några detaljer om vilka utredningsproblem olika sociala medier medför vill han inte gå in på. Ahlqvist berättar att när det kommer till sexuella trakasserier och hot är bevisläget ofta svagt. I många fall är det svårt att ens bevisa att ett brott begåtts, men inte alltid, ibland får polisen alla pusselbitar på samma gång.

– Jag har sett skärmdumpar som visar rånare med bytet i ena handen och vapnet i den andra.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.