Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Banbrytande protes ”som en vanlig arm”

Han kan öppna handen som han vill. Till och med greppa ett ägg eller snöra barnens skridskor. Världens första tankestyrda armprotes har fungerat över förväntan. – Det är nästan så att jag glömmer bort den ibland, säger Magnus.

Protesen sätts enkelt fast vid fästet i slutet av överarmen. En sekund senare kan Magnus öppna och stänga den konstgjorda handen efter behag.

Kontrasten mot före operationen, den första i sitt slag, för ett och ett halvt år sedan är enorm.

Den gamla protesen slutade att fungera när det var för kallt. Eller för varmt. Eller om han höll armen i fel läge.

Den nya?

– Den är mer lik en riktig arm, den känns inte som ett verktyg eller hjälpmedel. Den känns mer som att den är ett med kroppen, berättar Magnus, som blev av med högerarmen till följd av en tumör för drygt tio år sedan.

– Dag och natt är kanske att ta i, men det är inte långt ifrån. Jag har den all vaken tid och sover ofta med den också.

Det är första gången en patient har haft en konstgjord arm med ett inopererat styrsystem under en längre tid. Till skillnad mot äldre proteser, som styrs med elektroder utanpå huden, sitter fästet i skelettet och är kopplat direkt till nerver och muskler.

Tekniken har utvecklats vid Chalmers och Sahlgrenska i Göteborg. Nu publiceras en studie om resultaten i tidskriften Science Translational Medicine.

– Det här är den första patienten i världen som använder elektroder för att kontrollera en hand som han använder hemma i vardagen, så det är inte bara i laboratoriemiljö, säger Max Ortiz Catalan, huvudansvarig för tekniken vid Chalmers.

– Användningen är ganska intuitiv, det är en av sakerna vi fokuserar på. Att göra det lätt för användaren.

Utöver jobbet som dumperchaufför är Magnus redan inblandad i nästa fas – att skapa konstgjord känsel i en protes.

Tanken svindlar.

– Jag är överraskat nöjd redan nu. Det här fungerar, trots att det är något främmande man har i kroppen, säger han.

– Jag använder till och med protesen så mycket nu så att hållbarheten, det mekaniska, blir ett problem. Men jag har ju dubbelt av allting, så jag behöver inte stanna hemma från jobbet för den sakens skull.

Fakta: Tandimplantat föregångaren

Protestekniken som utvecklats vid Chalmers och Sahlgrenska bygger på så kallad osseointegration eller osseointegrering, en term för förankring av olika implantat, till exempel av titan, i benvävnaden.

Svenske anatomen Per-Ingvar Brånemark upptäckte på 1950-talet att benceller kan växa ihop med – osseointegrera – titanskruvar. Metoden har använts mycket i tandvården, men också för att fästa till exempel hörapparater, ansiktsproteser och konstgjorda fingerleder. Bakom den nu använda tekniken ligger hans son Rickard Brånemark, som också ledde operationen i fjol.

Källa: Ne.se, Chalmers med flera

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.