Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/5

Azin kan förlora även om han vinner

Även om Azin Darvishzad vinner i Arbetsdomstolen har han ingen juridisk rätt att få tillbaka jobbet som elevassistent. Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund, anser att det är dags att se över lagstiftningen.

Texten börjar efter klippet

 

– Självklart ska man ha rätt att få tillbaka sin anställning om man vinner i AD, säger Åsa Fahlén.

Medarbetare som sägs upp på svensk arbetsmarknad på individuella grunder saknar alltså juridisk rätt att få tillbaka sitt arbete även om uppsägningen skulle visa sig vara olaglig. Det är en av förklaringarna till varför så få fall hamnar i Arbetsdomstolen. 

LÄS MER: Slagen elevassistent avskedas: Det känns för djävligt

Enligt § 39 i Lagen om anställningsskydd har arbetsgivaren rätt att ersätta den anställde med ett skadestånd i stället för att låta medarbetaren återgå till jobbet. Skadeståndet varierar mellan 16 och 32 månadslöner och för den sistnämnda nivån krävs en tjänstgöring som varat i minst 10 år. 

– Om man går till AD och vinner, så vinner man bara pengarna i alla fall. Som det ser ut idag blir det liksom ingen skillnad och då kan man lika gärna göra upp om pengarna med en gång. Det kan vara dags att se över lagen och jag vet att våra jurister har diskuterat frågan, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund.

Mot den bakgrunden accepterar många i stället en förlikning – som till exempel elevassistenten Mikael Karlsson i Tibro. Han avskedades efter en liknande incident som Azins efter 14 års anställning. 

– I början ville jag ha saken prövad i domstol och nu när jag tittar i backspegeln känns uppgörelsen inte helt hundra. Pengarna känns helt enkelt inte så mycket värda när jag tänker på att jag förlorat mitt arbete trots att min bild är att jag i grund och botten agerat rätt, säger han. 

Samtidigt har den medarbetare som vinner i AD, men inte vill ha tillbaka jobbet, ingen rätt att säga nej och ta skadeståndsersättningen i stället.

Åsa Fahlén har 19 år bakom sig som lärare i Göteborg och en bakgrund som facklig i drygt 15 år, för Lärarnas riksförbund i Göteborg, bland annat som kommunombud och vice ordförande. Först i somras tillträdde hon som förbundets ordförande. Hon känner till flera fall där medlemmar har förlikats med arbetsgivaren efter att ha blivit uppsagda på osakliga grunder. Det har handlat om alltifrån personer som har varit kritiska mot ledningen till lärare som inte fungerar fullt ut.

– Arbetslivet har blivit så mycket tuffare för våra medlemmar. Förr när en lärare funkade halvbra i klassrummet kunde den läraren delvis får andra arbetsuppgifter men idag säger man upp folk i stället för att försöka hitta lösningar. Detta sker för att arbetsgivaren vet att de kan köpa sig fria om de förlorar i AD, säger hon.

Svenska kommunalarbetareförbundet organiserar majoriteten av landets elevassistenter, där Tom Jansson är ombudsman. Förbundet har haft en handfull ärenden där avskedanden eller uppsägning har skett på olagliga grunder de senaste åren.

– Vi har inte haft ett enda fall som gått till AD vad jag känner till. I samtliga fall har det skett en förlikning som slutat med att den enskilde har gått, säger han.

Hur många anställda som lämnar sitt jobb utan att ta strid med arbetsgivaren efter att ha blivit avskedade eller uppsagda är oklart. Överenskommelse om avgångsvederlag kan ske på både lokal, regional och central nivå och är sekretessbelagda. Hur vanligt det är att lärare, elevassistenter eller annan skolpersonal blir avskedade efter att ha ingripit mot en våldsam elev är därmed också höljt i dunkel.

– Tyvärr har jag ingen statistik i denna fråga och det vore verkligen bra att få fram forskning i frågan. Vi har ju ingen möjlighet att samla uppgifter med hänsyn till lärares integritet och med hänsyn till våra resurser, säger Kirsi Piispanen, förbundsjurist vid Lärarförbundet.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.