Attraktionerna vi saknar – eller aldrig vill se igen

Du kanske saknar Super 8, spydde i Hangover eller tycker att Flumeride är det bästa som uppfunnits. En sak är säker: Säg Liseberg – och nästan alla har något att berätta. Det spelar ingen roll om du är född på 40-, 70-, 90- eller kanske 2010-talet. Nu öppnar nöjesparken för säsongen och GP djupdyker i folks tankar och minnen som absolut handlar om karuseller – men också godispåsar och om att möta våren.

ANNONS
|

Vem flyttade till Göteborg 1947, luktade spya och var en riktig vattendelare?

– Svingoplan är tveklöst den attraktion som väcker mest känslor. Man antingen älskade eller hatade den, men den lämnade ingen oberörd.

Det säger Patrik Källström, på pappret administratör på Liseberg men också stor Lisebergsentusiast och ansvarig för det historiska uppslagsverket Lisepedia.

Fakta: Lisepedia

Lisepedia är Lisebergs digitala uppslagsverk. Här finns mängder av information om parken tillgänglig för allmänheten, sorterat på bland annat år och attraktion.

Och när GP pratar Lisebergsnostalgi med folk på stan tar det inte lång tid innan attraktionen tas upp. Lasse Nilsson och Ingegerd Raihle nämner Svingoplan (som sen stavades Swing-o-plane) nästan i mun på varandra.

Lasse Nilsson och Ingegerd Raihle är 75 respektive 79 år och bor numera i Kungsbacka.
Lasse Nilsson och Ingegerd Raihle är 75 respektive 79 år och bor numera i Kungsbacka. Bild: Mickan Palmqvist

– Och Jazzen. När du kom innanför grindarna fanns en jättestor dansbana. Vi var många kamrater från Sävedalen som gick där och hade väldigt mycket trevligt, säger Lasse Nilsson, som också berättar att de betalade 25 eller möjligtvis 35 öre per dans.

ANNONS

Patrik Källström gissar att Sagoslottet, Loopen och Bergbanan är andra exempel på attraktioner som många saknar. Olika generationer har haft sina favoriter och i dag associerar de flesta Liseberg med åkattraktioner.

”De som åkte minns läderremmen som spändes runt midjan, de lösa föremålen som gärna flög runt i de små planen och, inte minst, doften efter de som hade kräkts under åkturen”, står det på Lisepedia.
”De som åkte minns läderremmen som spändes runt midjan, de lösa föremålen som gärna flög runt i de små planen och, inte minst, doften efter de som hade kräkts under åkturen”, står det på Lisepedia. Bild: Liseberg/Okänd

Fast när Max Popovski får frågan tittar han på sin flickvän Anmol Singh och svarar, efter lite betänketid, ”det enda jag tänker på är dig”.

Paret som varit tillsammans i drygt ett halvår hade nämligen en tidig dejt på det vinteröppna Liseberg.

Max Popovski och Anmol Singh hade snöbollskrig på Liseberg under en av sina tidiga dejter. Flera personer anslöt. ”Det var en fin atmosfär. Trevliga människor”, säger Max.
Max Popovski och Anmol Singh hade snöbollskrig på Liseberg under en av sina tidiga dejter. Flera personer anslöt. ”Det var en fin atmosfär. Trevliga människor”, säger Max. Bild: Mickan Palmqvist

– Jag hade fyllt år och inte varit där än. Det tyckte du att jag skulle skämmas över, och därför var vi tvungna att gå till Liseberg, säger Max utan att ta blicken från Anmol. Han fortsätter:

– Det hade precis snöat och var jättefint i Göteborg, och vi var taggade på att ha snöbollskrig.

Hur gick det?

– Jättebra, jag tror han missade lite med flit, säger Anmol Singh.

Jul på Liseberg hade premiär år 2000. 200 000 gäster förväntades men nästan 420 000 kom.
Jul på Liseberg hade premiär år 2000. 200 000 gäster förväntades men nästan 420 000 kom. Bild: Ulf Börjesson

Jul på Liseberg hade premiär år 2000. I Lisepedia beskrivs oron inför detta helt nya koncept. Men så, dagar innan premiären, får Pelle Johannisson och Curt-Eric Holmquist, dåtidens marknadsdirektör respektive underhållningschef, komma upp på Gothia Towers tak.

På given signal tändes belysningen, träd för träd och allt längre in i parken.

– ”Vad i …”, utbrast en häpen Holmquist.

ANNONS

Pelle Johannisson:

– I det ögonblicket var jag säker på att det inte skulle misslyckas. Bilarna på E6 stannade på grund av ljusskenet.

Liseberg

Liseberg har ett fyrtiotal attraktioner och cirka tre miljoner besökare per år. Det är ett av Sveriges populäraste utflyktsmål och den största nöjesparken i Norden.

Liseberg kom till för att locka folk till Jubileumsutställningen 1923 och fyller således 100 nästa år.

Hur Liseberg ser ut ska inte underskattas. Maria Blomqvist från Säffle besökte parken för första gången när hon gick i skolan. På frågan om vad hon gillade mest kommer svaret snabbt och på klingande värmländska:

– Hela känslan när man kommer in, så är det fortfarande. Det är väldigt festligt, fint och trevligt.

Maria Blomqvists ena barnbarn fyller åtta och de är på besök i Göteborg. Hon funderar på om de ska återuppta traditionen med att åka till Liseberg på skolavslutningen.
Maria Blomqvists ena barnbarn fyller åtta och de är på besök i Göteborg. Hon funderar på om de ska återuppta traditionen med att åka till Liseberg på skolavslutningen. Bild: Mickan Palmqvist

För 79-åriga Ingegerd Raihle brukade årets första Lisebergsbesök vara ett sorts vårtecken.

– Runt Valborg, första maj där, så tog man på sig sina vårkläder och gick till Liseberg. Lite som för att tala om att våren har kommit.

Göteborgaren Margareta Kjernald har haft årskort till Liseberg trots att hon och parken ”är som olja och vatten”. Hon och maken tycker den är vacker och brukar promenera igenom.

– Jag är höjdrädd och min man vill inte åka sånt, säger hon, snurrar pekfingret i en cirkel och skrattar.

Margareta Kjernald har haft årskort till Liseberg för att kunna promenera igenom parken.
Margareta Kjernald har haft årskort till Liseberg för att kunna promenera igenom parken. Bild: Mickan Palmqvist

Hon minns med skräck de fåtal turer som ändå blivit av.

– Det var någon som tvingade mig att åka... Vad hette den, Super 8? Den hade en liten loop har jag för mig. Jag trodde jag skulle dö, aldrig mer.

ANNONS

Super 8 hade premiär 1966 och kallades ”Den förnämsta attraktion som någonsin byggts för Sverige”. Det var en för tiden ny sorts berg- och dalbana, bland annat eftersom den var av stål och saknade förare.

1974 gjordes 560 000 åk i Super 8. En biljett kostade 3 kronor för vuxna och 2 kronor för barn.
1974 gjordes 560 000 åk i Super 8. En biljett kostade 3 kronor för vuxna och 2 kronor för barn. Bild: Lisepedia/Okänd

Bilarna hade plats för fyra passagerare och var alla gjorda av originaldelar till Audi.

– Jo förresten, vet du vad jag saknar, kommer Margareta Kjernald på.

– Virvelvinden, den är bra. Och våfflorna. När vi går tvärs igenom äter vi alltid våfflor med sylt.

Virvelvinden är en återkommande favorit bland de GP pratar med. Den pensionerades i fjol men hade då funnits sedan 1929.

LÄS MER:Lisebergsbesökarnas adjö till klassiska Virvelvinden

Bara Radiobilarna är äldre.

– Men banan har byggts om och bilarna bytts ut. Den äldsta oförändrade attraktionen är Kristallsalongen, den kom -62 och har i stort sett samma innehåll och upplägg fortfarande, säger Lisebergsexperten Patrik Källström.

En annan återkommande favorit hos de GP pratar med är Flumeride.

– Jag minns så väl hur vi kunde åka Flumeriden runt, runt, runt... Det var ju väldigt lite folk kvar nära stängning.

För Maria Blomqvist har Liseberg kommit att symbolisera tid med familjen. När hennes nu vuxna barn var i skolåldern åkte de alltid från Säffle till Liseberg samma dag som skolavslutningen, köpte åkband och stannade hela dagen.

ANNONS

LÄS MER:Han åkte Flumeride på Liseberg – i nio dygn i rad

Som många andra gillar Maria Flumeride. ”Jag är inte nåt för värstinggrejerna, det är jag inte”, säger Säfflebon.
Som många andra gillar Maria Flumeride. ”Jag är inte nåt för värstinggrejerna, det är jag inte”, säger Säfflebon. Bild: Mickan Palmqvist

En gång på 13 år var resan nära att ställas in eftersom sonen fått tandvärk. I sista stund fick de en akuttid hos tandläkaren.

– Nu har vi tre barnbarn och har pratat om att ta upp detta igen, säger Maria.

4-årige Isaac Hedrén Agualimpia från Stockholm har ännu inte haft sitt första Lisebergsbesök.

– Jag tror han skulle älska det. Särskilt om de har kvar Farfars bilar, han gillar bilar så det skulle bli en superhit, säger pappa Calle Hedrén Agualimpia.

Han är född i Göteborg och minns särskilt en genomskinlig godispåse med rosa kaniner på – och tankegångarna i Slänggungan.

– Man planerade alltid: Om gungan släpper, var ska jag landa? Man spanade in de bästa platserna.

Lille Isaac Hedrén Agualimpia bor i Stockholm och har inte varit på Liseberg än, men pappa Calle är född i Göteborg.
Lille Isaac Hedrén Agualimpia bor i Stockholm och har inte varit på Liseberg än, men pappa Calle är född i Göteborg. Bild: Mickan Palmqvist

Han föredrar Liseberg framför Gröna lund alla dagar i veckan.

– Det känns mer som en nöjespark, rymligt med mycket att utforska.

En bit bort sitter tyska Anina Ricke och Tamara Köhler som snart ska flytta till Göteborg och studera. De har aldrig varit på Liseberg.

Anina Ricke och Tamara Köhler är blivande göteborgare.
Anina Ricke och Tamara Köhler är blivande göteborgare. Bild: Mickan Palmqvist

– Vi känner personer som varit i Göteborg men aldrig i staden, utan bara på Liseberg. Det ska vara fantastiskt tydligen. Och väldigt känt, säger Anina.

– Om man frågar vad vi ska göra i Göteborg, säger folk att vi ska gå till Liseberg, säger Tamara.

ANNONS

LÄS MER:Lisebergsattraktionerna vi minns – så gick det sen

LÄS MER:Hangover – berättelsen om skandalattraktionen från Göteborg

LÄS MER:Om tränarsäsongerna vore Lisebergsattraktioner

LÄS MER:Nu skulle Liseberg ha öppnat – så ser den folktomma nöjesparken ut i dag

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS