Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Hoppfull. Amina Paracha tog examen för ett år sedan och söker nu AT för tredje gången. – Jag har bestämt mig för att jag ska bli kallad på intervju den här gången, säger hon.

AT – ett oönskat stopp i läkarnas karriär: "Många är frustrerade"

Fem och ett halvt år studier, för att vikariera som underläkare på obestämd tid. De långa väntetiderna för att få AT blir ett stopp i karriären för läkare och bidrar till bristen på specialister.

Amina Paracha tog läkarexamen på Göteborgs universitet förra våren. Sedan dess har hon vikarierat som underläkare på Östra sjukhusets kirurgmottagning. Just nu är hon i färd med att ansöka om AT-utbildning för tredje gången. 

– Man har vant sig vid tanken på att behöva vänta. Det är klart att det inte är roligt, man vill ju bli klar. Men det är så det ser ut, säger Amina Paracha. 

LÄS MER: Slopad AT kan lösa läkarbrist
 

Måste vara beredd att flytta

Hon säger att den som vill ha AT så tidigt som möjligt får vara beredd att flytta. Själv söker hon AT där väntetiderna är som längst, i Stockholm, där hon kommer ifrån. Hon är 25 och tycker att hon har tid att vänta ett tag till. 

– Hade jag velat ha AT direkt hade jag kunnat flytta på mig. Men jag kan tycka synd om de som inte har möjlighet att göra det, de som har familj, till exempel. 
 

Fler tjänster – men fler sökande

Under de två senaste åren har antalet utlysta AT-tjänster ökat från 1295 till 1359. Samtidigt finns det omkring 1500 personer med läkarexamen från universitet i Sverige och utomlands som är behöriga att söka AT i Sverige. Det visar en undersökning genomförd av Sylf, Sveriges yngre läkares förening. 

– Ur ett samhällsperspektiv är det ett stort problem att legitimationerna fördröjs. Det är ingen som säger att det är brist på olegitimerade underläkare på sjukhusen - det man pratar om är att det saknas specialister, säger Emma Spak, ordförande i Sylf. 

Det är landstingens gemensamma ansvar att se till att det finns tillräckligt många AT-tjänster. Men enligt Sylfs utredning brister samordningen mellan landstingen, vilket gör att ansvarsfrågan kan skickas runt mellan olika regioner. Sveriges kommuner och landsting, SKL, arbetar för att stötta dialogen mellan landstingen. Caroline Olsson är chef på arbetslivssektionen på avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL.  

– AT-frågan har hög prioritet. Vi ser att det är en stor utmaning att bygga ut systemen, säger hon. 
 

"Man vet att man behöver personal"

Varje AT-läkare har rätt till handledning och stöd under den praktiska utbildningen. Resurser som många sjukhus har brist på. Men Caroline Olsson är inte orolig för att något landsting skulle minska drastiskt på antalet AT-tjänster.

– Det ligger i landstingens intresse att ha AT. Det handlar om kompetensförsörjning. Man vet att man behöver personal, säger hon. 

Västra Götalandsregionen har med sina 211 AT-platser flest av alla Sveriges landsting. Men trycket är högt, framför allt i storstadsregionen, menar Karolina Larsson, AT-chef på Sahlgrenska. 

– Vi hade nära 350 ansökningar till 20 platser vid sista ansökningsomgången. Det blir lite märkligt. Att någonting som man egentligen är berättigad till ska vara svårt att få, säger hon. 

20 AT-tjänster per halvår på Sahlgrenska

Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg tillsätter 20 AT-tjänster varje halvår. Hälften av platserna är så kallade forskar-AT, som innefattar sex månader att ägna åt ett forskningsprojekt. 

Enligt Sylfs undersökning är det i nuläget köer till AT-tjänster i hela landet. Alingsås sjukhus hade i höstas omkring 185 sökande till 8 tjänster, enligt AT-chef Yvonne Damm. NU-sjukvården i Trollhättan och Uddevalla upplever samma höga tryck. 

– Under förra antagningsperioden blev 10 procent av de som sökte erbjudna en AT-tjänst hos oss, säger AT-chef Cecilia Swärd.
 

"Som att gå över ån efter vatten"

Med fler nyutbildade läkare än AT-tjänster kan sjukhusen ställa höga krav på de sökande. Emma Spak på Sylf beskriver en utveckling som innebär att en underläkare förväntas klara av läkaryrket innan de får gå sin praktiska utbildning. 

– På många ställen måste man ha vikarierat för att kunna få AT. Det blir lite som att gå över ån efter vatten – poängen med AT är ju att det är en utbildning, att det ska vara en introduktion till yrket, säger Emma Spak. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.