Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Användningen av antibiotika går ner

Användningen av antibiotika minskar kraftigt. Det senaste året har läkare i VG-regionen skrivit ut 70 000 färre recept än i fjol.

– Utvecklingen är väldigt glädjande, säger Peter Ulleryd, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götaland.

I dag presenteras nya uppgifter som visar på en minskad förbrukning av antibiotika i hela landet med nära nio procent. För VG-regionens del handlar det om ännu mer, minus elva procent.

Tidigare har de tre storstadsregionerna alltid toppat statistiken. Varje år har apoteken här löst in omkring 400 recept på antibiotika per tusen invånare.

– Nu har vi tagit ett stort steg och hamnar på 358 recept, vilket är strax över rikssnittet. På sikt hoppas vi få ner användningen ännu mer. Det nationella målet är 250 recept per tusen invånare och år, säger Peter Ulleryd.

Han förklarar att det främst är inom primärvården som minskningen skett. I dag finns en särskilt utbildad läkare på varje vårdcentral och även patienterna har blivit mer medvetna om riskerna.

– Antibiotika är en av de absolut viktigaste mediciner som finns, men ska bara användas när den verkligen behövs, säger Peter Ulleryd.

I somras slog Smittskyddsinstitutet larm om ökad spridning av antibiotikaresistenta bakterier som MRSA och ESBL. Antalet nya fall ökade med 28 procent mellan 2011 och 2012 och myndigheten beskrev utvecklingen som ett ”allvarligt hot mot samhället i framtiden”.

– Extra oroande är att vi börjat se fler fall av ESBL carba, en typ av extremt resistenta tarmbakterier. Då finns ofta ingen medicin alls att ta till, säger Peter Ulleryd.

På Masthugget familjeläkare och BVC har läkarna märkt av att det finns en ökad medvetenhet bland patienterna om att antibiotika inte alltid är bra.

– Särskilt yngre personer, under 40, och föräldrar vill i högre grad undvika antibiotika till sig själva och i ännu högre grad till sina barn. Sedan finns en annan grupp som tror att de behöver antibiotika för att bli bra. Då får man vara lite pedagogisk och ägna några minuter åt att förklara varför jag inte tror att det här är någon bakterieinfektion, utan orsakat av virus, och att de därför inte behöver penicillin, säger Magnus Holke, verksamhetschef och specialist i allmänmedicin.

Han berättar att läkarna i dag ägnar mer kraft åt att ta reda på om en infektion är orsakad av virus eller bakterier, och att det ligger bakom en stor del av antibiotikaminskningen. Tidigare skrevs penicillin ut mer frikostigt.

– En stor del av våra patienter söker för infektioner i luftvägarna. I de allra flesta fall är det orsakat av virus, men även när det är orsakat av bakterier gör antibiotika ibland marginell nytta.

Magnus Holke menar att det i många länder fortfarande skrivs ut alldeles för mycket antibiotika, det kan till och med finnas receptfritt på apotek.

– Det sker en lavinartad utveckling av resistenta bakterier i södra Europa, men framförallt i Afrika och Asien.

Antibiotika

Antibiotika är läkemedel med förmåga att bekämpa bakteriella infektioner.

Nu förlorar allt fler antibiotika i effektivitet. Bakterierna har blivit resistenta. Följden är fler döda och svårt sjuka.

Förra året dog minst 25 000 människor i Europa på grund av bakteriella infektioner som inte går att behandla.

Till och med oktober i år har Smittskyddsinstitutet registrerat 2 064 fall av MRSA och 6 838 fall av ESBL samt 39 fall av den allvarligare formen ESBL carba.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.