Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

ANALYS: Stor skillnad i synen på trygghet

Det går en skarp gräns mellan blocken i synen på hur tryggt eller otryggt Göteborg är. Alliansen och de rödgröna väljer också helt olika sätt att göra staden tryggare.

När Ann-Sofie Hermansson för ett par veckor sedan presenterade de rödgrönas särskilda budgetsatsning för att öka tryggheten i staden sa hon att det kändes lite dubbelt: brottsstatistiken ger inte mycket stöd för uppfattningen att det blivit värre – men den upplevda otryggheten ökar, och det vill man visa att man tar på allvar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

När oppositionsledaren Jonas Ransgård (M) träffade GP på ett kafé i Angered i går, för att berätta om motsvarande förslag i Allianspartiernas budgetförslag, var tonläget annorlunda. Som Jonas Ransgård ser det har vi i delar av staden en situation där rättssamhället är ifrågasatt och polisen inte har kontroll. Nu vill Alliansen återta Göteborg.
Medan de rödgröna satsar 18,5 miljoner kronor, varav den största enskilda posten går till mjukare åtgärder som utökade öppettider på fritidsgårdar och bibliotek, vill Alliansen satsa 30,5 miljoner kronor på kortsiktiga insatser – som fler ordningsvakter och övervakningskameror. Till mer långsiktiga åtgärder tillkommer ytterligare medel när budgeten presenteras i sin helhet.

Huvudansvaret för lag och ordning ligger på polisen och är alltså ingen kommunal fråga. Därför kan det tyckas lite märkligt att en så stor del av de pengar kommunen kan lägga på nya satsningar – omkring 200 miljoner kronor – öronmärks till trygghetsskapande åtgärder. Det finns ju trots allt ganska många hål att välja på.

Men det är tydligt att trygghet, lag och ordning blivit viktiga slagord i den politiska debatten. Både på lokal nivå och på riksplanet.

Under hela våren har diskussionen om hur många nya poliser som egentligen behövs varit livlig och partierna har mer eller mindre bjudit över varandra i frågan. Just nu är det faktiskt Socialdemokraterna som leder den budgivningen, med löftet om 10 000 nya polisanställda som partiet presenterade i samband med kongressen i Göteborg tidigare i vår. En kongress som för övrigt gick under parollen Trygghet i en ny tid.

Men att lag och ordning är en stor fråga i samhällsdebatten innebär inte med nödvändighet att det är den fråga som väljarna ser som viktigast. När SOM-institutet i sin stora enkät med svenska folket bad om ett spontant svar på frågan vilket samhällsproblem som är viktigast just nu kom lag och ordning på sjunde plats. Efter utbildning, arbetsmarknad, integration, äldrefrågor, sjukvård och sociala frågor.

Inte heller när de svarande fick välja bland ett antal på förhand givna alternativ hamnade brottslighet högst upp. Istället var det klimatfrågan, ökad antibiotikaresistens, terrorism och miljöförstöring som toppade.

Att brottsligheten i landet delvis bytt karaktär under de senaste åren är ett faktum. Gängkriminaliteten har fått fäste, antalet vapen på gatorna är fler. Ändå har det dödliga våldet legat på en ganska konstant nivå och hittills i år har bara ett fall av skottlossning med dödlig utgång inträffat i Göteborg – något som snarare är ett tecken på att polisens arbete med att komma åt den organiserade brottsligheten varit framgångsrik än att man tappat greppet.

Å andra sidan visar den nationella trygghetsundersökningen att svenskarnas otrygghet ökar. Och det är förstås en viktig faktor när politikerna gör sina prioriteringar.
Vad och hur mycket som sedan behöver göras kan man alltså ha högst olika syn på.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.