Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Mer makt åt torget. Nu centraliseras skolan, och stadsdelsnämndernas ansvarsområde krymps.

ANALYS: Stadsdelarna förändras när skolan försvinner

När grundskolan plockas bort försvinner en stor del av verksamheten. Det väcker frågan om hur framtiden för stadsdelsorganisationen ser ut.

Skolan och äldrevården. Det är de dominerande inslagen i stadsdelarnas verksamhet. Nu finns en politisk enighet om att lyfta bort grundskolan. Diskussioner har inletts om hur man ska hantera förskolan och även för äldreomsorgen väntar förändringar. När lagen om valfrihet, LOV, i hemtjänsten införs är en högst trolig konsekvens att stadsdelarnas del av den kakan också krymper.
Grundskolan står i dag för ungefär 20 procent av de anställda och en fjärdedel av budgeten för en stadsdel. Med förskolan inräknad är det över en tredjedel.
De flesta jobbar förstås ute på skolorna, men det finns också administrativ personal på stadsdelskontoret. Och försvinner en fjärdedel av verksamheten behövs det förstås färre människor som jobbar med stödfunktioner – rimligtvis betyder en centralisering av skolan mindre HR-avdelningar, färre chefer, färre kommunikatörer och så vidare i alla stadsdelar.
När kommunstyrelsen kommenterade planerna på en centraliserad grundskola på onsdagen ställde jag frågan om hur de ser på det som blir kvar av stadsdelsförvaltningarna när förändringen görs. Alla var ense om att det kommer att innebära förändringar. 
Men vilka och hur? Nej, det vet man ännu inte. Det är något man kommer att titta på sen. Fokus nu har legat på att lösa problemen i skolan. 
Sacorådet, som organiserar en stor del av de anställda i Göteborg stad, tycker att ordningen borde varit den motsatta: att det är svårt att införa en så här omfattande förändring, utan att samtidigt titta på konsekvenserna för hela verksamheten.
Oron handlar inte bara om att det kommer att bli en stökig period för personalen, när verksamheter ska krympas och folk flyttas runt. Utan också om hur bärkraftiga stadsdelarna kommer att bli med de kvarvarande verksamheterna. Individ- och familjeomsorg och äldrevård har en förmåga att gå lite upp och ned – risken är att ekonomin blir skakig.
I Malmö gjordes motsvarande förändring för snart fyra år sedan. Skolan centraliserades och tio stadsdelar blev fem stadsområdesnämnder. För skolan har förändringen i Malmö varit övervägande positiv. Men för det som blev kvar i stadsområdena fungerade det inte alls – och för ett par veckor sedan kom beslutet att helt skrota stadsområdena under nästa år.
Men som kommunalrådet David Lega (KD) påpekade under onsdagens presskonferens: "det går inte att ha kvar en organisation för att den ska ha någonting att göra."
Visionen om att makten och besluten skulle hamna närmare medborgarna landade i en verklighet där lokala politikerna blev offer för att snårigt sätt att fördela resurser och mer eller mindre maktlösa när det gäller ekonomiska förutsättningar. 
Om skolans pengar verkligen används till skolan har blivit en ständig fråga. Och efterhand har det stått allt mer klart att förutsättningarna för att eleverna att lära sig det de ska ser väldigt olika ut i olika delar av staden.
Där är vi nu. Politikerna är överens om att stadsdelarna inte klarat av att sköta skolorna. Uppdraget ska lyftas ifrån dem. Frågan om vad det får för konsekvenser återstår.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.