Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

ANALYS: Nu vet vi hur alternativen ser ut

Efter flera budgetutspel ligger alla papper på bordet. Och de visar att skillnaderna mellan de olika alternativen är stora.

Måndagen bjöd på ett budgetpresskonferensmaraton – när först Alliansen, sedan Sverigedemokraterna och till sist Vägvalet presenterade sina budgetmotioner för Göteborg. 
Eftersom både det styrande blocket och oppositionen numera presenterar delar av sina satsningar på förhand var mycket av den sidan av Alliansbudgeten redan känd. Utöver det vi tidigare berättat innehåller budgeten också en omfattande satsning på skolan, om 148,5 miljoner kronor. Samt en satsning på 100 nya platser inom äldrevården, värd 30 miljoner kronor.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Den som har de rödgrönas budget i friskt minne inser att Alliansen har mer pengar att spendera – trots att man vid flera tillfällen uttryckt en oro för stadens ekonomi, och att de rödgröna använder ungefär 800 miljoner av de kommunala bolagens vinster för att få ihop till driften. Så: hur går det ihop?

Besparingar och bortval i Alliansens skuggbudget

Förklaringen är förstås besparingar. Temat för Alliansens budget är att man prioriterar välfärdens kärna – och det betyder att man väljer bort allt annat. Det handlar till exempel om att man slopar dagens kommunala subvention på kollektivtrafikresor, vilket skulle innebära att månadskorten blir hundra kronor dyrare. Sommarlovskorten för unga dras in och förskoleavgifter kommer att ska tas ut under hela året, i stället för under elva månader som i dag.

Tillsammans med andra, liknande åtgärder ger det närmare 400 miljoner kronor att styra om till annat. För Alliansen är ett sätt att prioritera kommunens tunga måsten – som förskola, skola och äldrevård. I de rödgrönas värld är det ett slag mot resurssvaga grupper.
Och precis det här är ju förstås en stor del av poängen med en skuggbudget, när man – som i det här fallet – kan vara ganska säker på att den inte kommer att bli verklighet: den visar tydligt hur alternativet ser ut, vad väljarna skulle få vid ett maktskifte.
Sverigedemokraternas budget är förstås ännu längre från att bli verklighet, vilket kanske är lika bra – för den kastar om väldigt mycket av kommunens ekonomi, utan att det gjorts någon analys av vad det skulle leda till.

Spretiga satsningar

Partiet hittar hela två miljarder kronor i besparingar. Till stor del handlar det om att man underkänner de delar av resursfördelningsmodellen som bygger på etnicitet samt slopar allt som har med integration och SFI-undervisning att göra.
Vad det skulle få för konsekvenser för de stadsdelar som skulle få avsevärt mindre pengar? Nej, det har partiet inget svar på. Vad det skulle innebära för nyanländas möjligheter att integrera sig? Nej, det har man inte heller tittat på.
I stället får vi på presskonferensen höra att de nyanlända inte ens hade varit här om SD fått igenom sin politik från första början. Underförstått: alltså behöver vi inte lägga pengar på att de ska komma in i samhället.

Förutom att de budgeterat det största överskottet av alla partier, hela 548 miljoner kronor, lägger SD alla de pengar de hämtat hem på en spretig räcka satsningar som handlar om allt från en ny ishall i Torslanda till fria resor dygnet runt för pensionärer samt upprustning av arkeologiska lämningar och historiska stadsvandringar.
Vägvalet presenterar sin budget i ett vitt partytält på Gustaf Adolfs torg. Utanför står Griniga gubbar och försöker mobilisera motstånd mot Västlänken. Nye partiledaren Claes Westberg säger att han hoppas att den frågan håller för ytterligare en valrörelse. Det säger ganska mycket om inriktningen på budgeten. Förutom ett starkt fokus på ökat medborgarinflytande är det just när det handlar om trafikfrågor den skiljer ut sig.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.