ANALYS: Motståndarna är sent ute

Ett år före valet mobiliserar Västlänksmotståndarna. Igen. Men för de stora partierna är frågan inte ens aktuell längre.

ANNONS
|

När man frågar gruppledarna för de olika partierna vad kommunvalet nästa år kommer att handla om är svaren: trygghet, skolan, stadens ekonomi och arbetsmiljön för stadens anställda.

Två partier – Sverigedemokraterna och Vägvalet – nämner också Västlänken. Men båda har med den i en uppräkning av frågor. Till och med Vägvalet är förbi den tiden då trängselskatten och järnvägstunneln var så stora frågor att de räckte för en hel valrörelse.

Och när det kommer till de stora partierna, så är de långt bortom Västlänken.

Tåg till Borås mer aktuellt

Efter beskedet om att järnvägen mellan Göteborg och Borås inte finns med i Trafikverkets prioriteringar för åren fram till 2029 konstaterade kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) att det nu gäller att övertyga rikspolitikerna om att den bör in i planeringen – eftersom bättre järnväg till Borås kommer att göra nyttan av Västlänken större.

ANNONS

På samma sätt jobbar regionen och kommunen, tillsammans med Partille och Mölndal, med planerna på hur kollektivtrafiken ska utvecklas fram till 2035. Även i de planerna är Västlänken en integrerad del.

Västlänken är del i ett paket – där även den nya biltunneln under älven, kallad Marieholmsförbindelsen, en ny bro över Göta älv samt en del annat ingår. Göteborgs stad är en av fyra avtalsparter och hela paketet har klubbats i riksdagen.

Det är alltså ingen göteborgsk angelägenhet vi talar om. Infrastruktursatsningar av det här slaget är ett riksintresse. Det är heller inte så att Göteborg på egen hand kan plocka bort en del ur paketet eller, än mindre, ersätta den med något annat valfritt innehåll och tro att de andra parterna sväljer det.

Få politiska processer är så segdragna som de om infrastruktursatsningar. De satsningar som presenterades i förra veckan handlar som bekant om tiden fram till 2029. Om planerna på Västlänken av något skäl skrotas, lär Göteborg få vänta till efter det vad gäller större satsningar på järnvägen.

Invändningar finns

Så länge tunneln inte är byggd finns det givetvis en chans – eller risk, beroende på hur man ser det – att den inte kommer att byggas. Men ska man se det krasst talar det mesta för att Västlänken kommer att påbörjas under 2018.

ANNONS

Den är beslutad i bred politisk enighet i alla nödvändiga instanser, ändå upp till riksdagen. Och Trafikverket, som har i uppdrag att bygga tunneln, har fått sin järnvägsplan godkänd och fastställd.

Det som återstår är en prövning i mark- och miljödomstolen, men den handlar om hur bygget ska gå till snarare än om bygget ska genomföras. Dessutom kommer förstås alla bygglov som måste sökas, bland annat, för stationsbyggnader att överklagas.

Det finns gott om rimliga invändningar mot projektet. Många av dem har vi lyft i GP vid ett flertal tillfällen. Som om nyttan står i proportion till kostnaden och de ingrepp som bygget innebär när det kommer till allt från trafikstörningar till påverkan på kulturmiljöer och naturvärden.

Ändå är det inte helt lätt att förstå varför motståndarna mobiliserar just nu och vilka de vänder sig till. Domstolarna tar knappast någon notis om hur många som tågar mot tågtunneln. Och för majoriteten av lokalpolitikerna är Västlänken en fråga som avgjordes för ett par mandatperioder sedan.

Visst, allt är naturligtvis möjligt. Sverigedemokraterna, Vägvalet och Martin Wannholts nystartade parti Demokraterna kan förstås få 51 procent av rösterna i kommunvalet.

Det är inte särskilt troligt. Men det är vad som krävs för att Västlänken överhuvudtaget ska hamna på den kommunpolitiska agendan igen. Och därefter ska alltså övriga avtalsparter övertygas. Politiskt är det, minst sagt, en bit att gå.

ANNONS
ANNONS