På onsdagen besöker socialförsäkringsminister Annika Strandhäll hemtjänsten i Askim-Frölunda-Högsbo "som arbetat framgångsrikt för att hålla personalen frisk", enligt regeringskansliets pressmeddelande.
Ja, allt beror förstås på vilka förväntningar man har.
2011 var sjukfrånvaron bland undersköterskor inom hemtjänsten i stadsdelen 9,9 procent. 2016 var den 18,4 procent. Bland vårdbiträden har den minskat något, men ligger ändå över 11 procent.
Totalt sett har Askim-Frölunda-Högsbo näst högst sjukskrivningstal av alla stadsdelar. Bara de anställda i Angered är sjukare. Faktum är att Askim-Frölunda-Högsbo har högre sjukfrånvaro än de hårdaste drabbade kommunerna – i hela landet.
Nu kan man ha invändningar mot att jämföra en stadsdel med en hel kommun. Jag vet: mejlkorgen var full av dem när vi uppmärksammade saken i en artikelserie förra våren.
Det heter att i stadsdelarna finns brukarnära, men inte mer tekniska, yrkesgrupper. Och det vet man ju att de är mer sjuka.
I sak är invändningen kanske korrekt. Men den är ändå direkt stötande – eftersom den bygger på premissen att man accepterar att kvinnor blir sjuka av jobbet i högre grad än män.
Nyligen hotade arbetsmiljöverket trafikkontoret i Göteborg stad med vite, om man inte gör någonting åt arbetsmiljön. Alltför många stora projekt håller på att köra slut på personalen, sjukskrivningarna hade ökat – till 4,5 procent.
Som sagt, allt beror på vilka förväntningar man har.
Det finns säkert en rad rimliga förklaringar. Hemtjänstpersonal träffar mer människor, utsätts för mer smitta och riskerar att dra på sig fler förkylningar än den som sitter inne på ett kontor.
Men forskningen vet i dag att det också finns en helt orimlig orsak – nämligen att arbetet på kvinnodominerade arbetsplatser är organiserat på ett sådant sätt att folk i högre grad blir sjuka.
Arbetsmiljöverket har ägnat flera år åt att undersöka mekanismerna och vet numera att kvinnor och män klarar påfrestningar på jobbet lika bra. Ändå är kvinnor mer sjukskrivna, av det enkla skälet att de utsätts för större påfrestningar på sina jobb.
Ett mått forskarna brukar titta på är antal medarbetare per chef eftersom man vet att den som blir sedd, har tydliga mål och rimliga krav lättare håller sig frisk. På de tekniska förvaltningarna i 59 undersökta kommuner hade cheferna i snitt 10 underställda. I hemtjänsten 35.
Just antalet medarbetare per chef har man jobbat med inom hemtjänsten i Askim-Frölunda-Högsbo. I dag har man kommit ned till målet, max 30 per chef. Man har också inrättat hemtjänstcentraler, så att medarbetarna har en fast punkt, där chefen finns och där det går att byta om och äta lunch. Det fanns inte tidigare.
Dessutom ska anställda som vill få chansen att jobba var tredje helg, i stället för varannan.
Så visst görs det saker. Och visst kan de så småningom visa sig framgångsrika.
Frågan är om det är tillräckligt för att hemtjänsten ska bli i nivå med en mansdominerad arbetsplats.
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.