"Uppdrag till byggnadsnämnden att ta fram ett förslag på en fördjupad översiktsplan för centrala Göteborg".
Nej, det låter kanske varken som det mest spännande eller viktigaste ärende som behandlats av kommunfullmäktige i år. Men det är nog precis vad det är – och debatten blev precis så intensivt och klargörande som man kunde hoppas på.
Väck en rödgrön politiker mitt i natten och fråga hur framtidens Göteborg ska se ut. Oddsen på att hen svarar att det ska bli en tät, grön och nära storstad är så låga att inget bolag skulle ta emot spel på det.
Men vad betyder egentligen en tät och grön storstad?
Och framförallt, hur bygger man den?
Göteborg i framtiden
Sådant ska en fördjupad översiktsplan ge svar på. Det handlar alltså om hur Göteborg ska se ut om 20, 30 och fler år.
Det här är sannerligen ingen enkelfråga ens om man är hyggligt överens.
Vi vet alla vid det här laget hur mycket som ska byggas i centrala Göteborg under de kommande åren. I Frihamnen. Vid Skeppsbron. Vid Centralen. Och så vidare.
Göteborg är en gles stad och det finns gott om nackdelar med att det ser ut så. Så att den bör förtätas är alla ense om.
Men när man börjar titta på detaljerna så finns det ett och annat som ställer till det.
Att bygga i centrum är ingen enkel sak. Planerna kan kollidera med riksintresse för kulturmiljö – men också med riksintresse för trafikfrågor.
Just när det handlar om trafik går en skarp gräns rakt genom fullmäktigesalen.
Med sig in i debatten hade Alliansen ett yrkande om att hitta lösningar som möjliggör bättre samexistens med trafik samt att det måste finnas goda möjligheter till parkering i centrum även i framtiden.
Olika syn på trafiken
Miljöpartisten Henrik Munck argumenterade för att det i dag råder ett överskott på parkeringsplatser i staden: stora asfaltsytor som skulle kunna användas till annat och bättre står tomma hela nätterna. Vänsterpartisten Johan Zandin argumenterade för att bilismen inte bara är ett klimathot, den är också ett hinder för förtätningen. Bilarna tar helt enkelt för mycket plats.
Det handlar, precis som Moderaten Anders Sundberg pekade på, om olika syn på trafik. Han argumenterade för att Göteborg mycket väl kan bli en fossilfri stad även om bilarna inte blir färre – och det tror han inte att de blir.
Men kanske var det inte meningsskillnaderna som var mest intressanta, utan det de var överens om: att kollektivtrafiken är för dåligt utbyggd för att vara ett verkligt alternativ för alla göteborgare.
En intressant illustration på hur det här ser ut kom redan i ärendet efter. Det handlade om planerna på att göra Dag Hammarskjöldsleden till en boulevard. Här tänker sig MP att en tät blandstad med runt 30000 bostäder ska kunna växa fram. Nära såväl Änggårdsbergen som Linnéstaden.
Ståplats på bussen
Redan i dag är leden hårt trafikerad. Den som vill åka kollektivt får kämpa mot överfulla pendlingsparkeringar och bör helst gå på före Radiomotet – annars är det på sin höjd ståplats på bussen som gäller i rusningstid. Följaktligen tar många som har den möjligheten bil.
Och precis här ligger förstås kärnan, oavsett om det handlar om centrala staden eller Dag Hammarskjöldsleden. Utan vettig kollektivtrafik kommer ganska många att välja att åka bil.
Låt oss hoppas att översiktsplanen kommer att innehålla en lösning på det problemet.
