Orsakerna till att det är vanligare med psykiska besvär bland studenter än yrkesverksamma i åldern 18–29 år är inte kartlagt. Men att börja studera kan innebära många förändringar i livet, vilket är en av teorierna kring varför stress, ångest eller oro är vanligare bland studenter.
– En teori är att övergången från ett normalt gymnasieliv till ett studentliv är lite tuffare än till ett yrkesliv. Oftast innebär det att man flyttar, byter kamrater, bostadsort och kanske inte har samma föräldrakontakt som tidigare, det kan vara en stress i sig. Och sen är det naturligtvis de akademiska kraven och en större ekonomisk stress jämfört med yrkesarbetande, säger Regina Winzer.
Statistik från den nationella folkhälsoenkäten visar att andelen som uppgav nedsatt psykiskt välbefinnande var lika stor som andelen med stress under perioden 2014-2016. Under samma period svarade i genomsnitt 25 procent av studenterna och 16 procent av de yrkesverksamma att de då kände av stress i någon omfattning.
Vanligast bland kvinnor
Och besvären var vanligast bland kvinnliga studerande.
– Genomgående med alla psykiska besvär förutom när det gäller psykisk sjukdom är att det är vanligare att kvinnor uttrycker dem. Det är en fördel att kvinnor kan tala om sina problem på ett annat sätt. Därmed är det lättare att söka hjälp. De har oftare goda sociala nätverk där de kan reflektera sina problem.
Statistiken visar också att det blivit allt vanligare bland studenter att uppleva stress, ängslan, oro och ångest.
– Vi lever i ett prestationssamhälle som gör att det är tufft bland unga vuxna och inte minst för studenter, säger Regina Winzer.
Finns sätt att förebygga
Men det finns sätt för högskolorna och universiteten att förebygga detta. I en studie från 2018 har Folkhälsomyndigheten analyserat resultat från flera studier och kommit fram till att exempelvis KBT och mindfulness kan vara effektiva metoder för att motverka stress, oro, ängslan och ångest. Genom att som universitet eller högskola erbjuda detta kan man alltså främja psykisk hälsa för studenterna.
Och för att få en bättre överblick av studenters hälsa önskar Regina Winzer en nationell återkommande studenthälsoenkät.
– En återkommande studenthälsoenkät skulle vara viktigt. Den ger då tydliga möjligheter att bedriva främjande och förebyggande arbete när vi vet hur det ser ut. Att veta vilka typer av problem eleverna har är ovärderligt för att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande, säger hon.
Den nationella folkhälsoenkäten
• "Hälsa på lika villkor" är en nationell folkhälsoenkät som under 2004–2016 årligen besvarades av cirka 10 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år.
• Resultaten som presenteras i artikeln är uppgifter från personer i åldern 18–29 år som uppgivit att de studerar, praktiserar eller yrkesarbetar.
• I gruppen studenter ingick enbart personer med avslutad gymnasieutbildning, för att öka sannolikheten att uppgifterna rör högskole- och universitetsstuderande och inte studenter inom exempelvis den kommunala vuxenutbildningen.
• Totalt ingick 3 495 studerande och 6 517 yrkesverksamma i analyserna. För att undersöka förekomsten av självrapporterad psykisk ohälsa analyserades följande aspekter: nedsatt psykiskt välbefinnande (höga värden på självskattningsskalan General Health Questionnaire, GHQ), ängslan, oro, ångest, stress, depression, suicidtankar och suicidförsök.
• Bortfallet i undersökningen har ökat över tid och är särskilt högt bland unga, så resultatet bör tolkas med försiktighet.
