Trenden är densamma för hela landet. Försörjningsstödet – som tidigare hette socialbidrag – betalades ut till många fler för ett par decennier sedan. Toppen nåddes under det sena 1990-talet. I Göteborgs fall 1997, då 14,5 procent av befolkningen vid något tillfälle under året fick ekonomiskt bistånd från socialtjänsten.
Sedan dess har kurvan i stort sett bara pekat nedåt – till 4 procent under 2022.
Brist på arbetskraft
Bjarne Öhman, avdelningschef för försörjningsstöd i Nordost, konstaterar att det till viss del beror på en god utveckling i svensk ekonomi under lång tid. Arbetsmarknaden har varit stark och det råder i dag brist på såväl högkvalificerad som lågkvalificerad arbetskraft.
– Vi har ett gemensam förhållningssätt på socialkontoren, att vi tror på att människor kan och ska arbeta, om de har möjlighet att göra det. Vi får ut människor i försörjning.
Hjälpbehovet minskar i alla kategorier. De som stått längre från arbetsmarknaden hittar också egen försörjning i högre grad i dag. Till viss beror det på att socialtjänsten arbetar på ett annat sätt, säger Christina Alvelin
– Vi försöker också träffa klienterna mer och vi har fått mer insatser riktade till dem som står längre ifrån.
Fler kommer in
I den allmänna debatten talas det ofta om högre krav på arbetsmarknaden, att det krävs högre utbildning för att komma in och att det inte längre finns några okvalificerade jobb. Socialtjänstens statistik och samlade erfarenheter ger en annan bild.
– Vi ser att det är hög efterfrågan i de mindre kvalificerade yrkena, så det har varit gynnsamt för många av dem som har försörjningsstöd, säger Christina Alvelin.
– Det är till exempel väldigt stor brist på busschaufförer. Så det gäller att vi rustar människor, så att de kan ta de jobben, säger Bjarne Öhman.
Under de senaste decennierna har det dessutom kommit många nyanlända till Sverige. En annan sanning i debatten är att det tar lång tid för dem att få jobb och att de tär på bidragssystemen.
Inflödet har minskat
Inte heller den bilden får något stöd i socialtjänstens rapport. Bjarne Öhman säger att det i dag i första hand är arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige – och de kommer inte i kontakt med socialtjänsten.
De man har kontakt med är i första hand personer som lider av psykisk ohälsa eller som talar dålig svenska, ofta kvinnor som avbrutit sin SFI-utbildning på grund av barnafödande.
– Men inflödet av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden på grund av invandring har minskat hos oss, säger han.
Från hjälporganisationer riktas det ibland kritik mot socialtjänsten, som man anser höjt ribban så att färre får stöd. Bjarne Öhman ser inget som talar för att det stämmer. Regelverket ser likadant ut och av de som överklagar beslut är det få som får rätt.
– Jag skulle inte säga att vi blivit mer restriktiva.
Fakta: Försörjningsstöd
Under 2022 fick totalt 12 634 vuxna i Göteborg försörjningsstöd vid något tillfälle.
Flest mottagare av försörjningsstöd finns i Nordost, 7 600 personer.
65 procent av de som fick försörjningsstöd var födda utomlands.
Det vanligaste biståndshushållet är en ensam man utan barn.
Det näst vanligaste biståndshushållet är en kvinna utan barn.
Under 2022 bodde omkring 6 600 barn i hushåll med bistånd. Av dem bodde ungefär 5 000 barn i hushåll med långvarigt bistånd, det vill säga 10 månader eller mer.
Källa: Göteborgs stad
