Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Pappa Baker Ahmed tycker bland annat att närheten till naturen och arbetet är två stora fördelar med Askim.

"Alla tänker pool och villa om Askim"

Hyresrätter i villaförorten är framtiden, menar ledande politiker. Trots många hinder på vägen. I Askim skymtar redan den eftertraktade "blandstaden". GP besökte miljonprogrammet i stans rikaste stadsdel.
- Många vet inte att det finns lägenheter här, säger 16-åriga Pariya Baker när vi träffar henne, lillebrorsan Aron, mamma Shina Karim och pappa Baker Ahmed på innergården till trevåningshuset på Pilegården i Askim.

Deras fyrarummare ligger i ett miljonprogramsområde, inte olikt dem i de nordöstra stadsdelarna. Men det här är Askim och Pariya Baker, som går på gymnasiet inne i centrum, förklarar att helt andra fördomar råder.

- När jag berättar i skolan att jag kommer från Askim säger folk: "Åh, jag måste få komma och bada i din pool och titta på din villa!" Och jag säger: "Eh, nej, jag bor i lägenhet".

Det var mellan åren 1968 och 1970 som omkring tusentalet hyresrätter byggdes här i Askim, när en miljon bostäder växte upp som svampar i Sverige under en tioårsperiod.

I dag förvaltas lägenheterna här på Kobbegården, Nergårdsvägen och Pilegården av Stena Fastigheter.

Cirka 1 500 hyresrätter finns i Askim

Det finns omkring 1 500 hyreslägenheter i Askim. Med över 6 000 privatägda villor önskar såväl stadsdelschefen som ledande socialdemokrater i Göteborg fler hyresrätter.

En av dem som starkast driver frågan om blandade boenden i de segregerade villaförorterna är kommunalrådet med ansvar för stadsbyggnad i Göteborg, Anneli Hulthén (s). Fast Askim, säger hon, är den svåraste nöten att knäcka.

- Det är litegrann som att försöka trycka in något med ett skohorn att bygga hyresrätter här. Askim och Hovås är från grunden planerade som villaområden med privata ägare. Men områden med bara äldre eller vita eller andra grupper blir ganska tråkiga, säger Anneli Hulthén.

I Askim finns Göteborgs mest välbärgade skikt. Pariya Bakers pappa Baker Ahmed, utbildad byggkonstruktör och till vardags handläggare på arbetsförmedlingen - och även poet och radiopratare - säger sig tillhöra en ganska vanlig medelklass.

Han och hustrun Shina Karim, arkitekt i grunden och i dag uthyrare på ett bostadsbolag, kom som politiska flyktingar från Kurdistan till Göteborg i mitten av 1990-talet. Genom kontakter fick de hyra en villa i Hovås. På sfi-kursen höjde lärare på ögonbrynen när de läste adressen "Hovås" intill deras namn. Är ni så rika? undrade lärarna.

- Vi hade ingen aning om vad Askim eller Hammarkullen var när vi kom till Sverige, säger Baker Ahmed.

Familjen tittar på hus
Så småningom flyttade de till en trea på Kobbegården, och bodde där till för bara några månader sedan, då de bytte upp sig till fyran på Pilegården, som de hyr för 7 500 kronor i månaden.

Både han och Shina Karim arbetar heltid och inkomsterna räcker för att köpa ett hus. De har tittat på flera, men inte i Askimstrakten. Det är för dyrt. Och eftersom de trivs på Pilegården, där flera släktingar bor och där det är lugnt för barnen, har de inte bråttom att flytta.

Familjen har bekanta som vill flytta från nordost till en lägenhet i Askim, men det är svårt att hitta en ledig.

Och fler hyresrätter lär det inte bli än på ett tag, för det är svårt att bygga nya hyreslägenheter i Askim, menar kommunalrådet Anneli Hulthén. För det första, säger hon, saknar kommunen i princip egen mark. Den som finns ligger i Gatersered, vilket "nästan är halvvägs till Kungsbacka".

- Det krävs flera saker för att bygga hyresrätter. Markinnehav plus en bra markanvisningspolicy.

Och att du har privata eller allmännyttiga företag som tycker att det är värt att bygga hyresrätter, men för tillfället känner vi av en viss dämpad vilja till det, säger Anneli Hulthén.

"Även Örgryte och Kärra måste blandas upp"
Andra viktiga områden som hon menar måste blandas upp är Örgryte och Kärra. Där är planer med hyresrätter på gång, enligt Peter Junker, exploateringschef på Göteborgs stadsbyggnadskontor.

På Danska vägen handlar det om omkring 90 hyresrätter och det gamla tv-husets tomt ska bebyggas med ett hundratal hyresrätter. I Kärra-Rödbo ser det ut att bli hyresrätter väster om Kärra och även i Tuve och Härlanda planeras hyreslägenheter, enligt Peter Junker.

Han ser inte som Anneli Hulthén att byggbranschen motsätter sig att bygga hyreslägenheter.

- Det finns många aktörer som vill bygga hyresrätter så inte är det dött, säger han.

Baker Ahmed sätter däremot inte stort hopp till ambitionerna att spränga in fler hyresrätter i Askim. I alla fall inte när det gäller att bryta segregationen mellan hög- och låginkomsttagare.

- Låt dem bygga var de vill. Men jag tror att om man bygger nytt här så blir priserna så höga att det bara blir vissa som får råd ändå. De rika har alltid separerats från de fattiga. Det är ett internationellt klassfenomen, säger han.

"Askim blir som ett varumärke"

Varken Shina Karim eller Baker Ahmed upplever att Askim har blivit en del av deras identitet, men de märker att stadsdelens namn gör skillnad.

- Askim blir som ett varumärke, säger Baker Ahmed. Boendet spelar roll. Det handlar om bilder, signaler.

I dag är nio procent av befolkningen i Askim född utomlands. Genomsnittet i hela Göteborg är 21 procent. Baker Ahmed säger sig ha märkt att stämningen förändrats i Pilegården och Kobbegården sedan 90-talet, allt eftersom fler invånare med annan bakgrund flyttat in. Svenska flaggor hänger på fler balkonger.

- Flaggorna är väl något slags markering, säger Baker Ahmed. Och ja, det är fler mörkhåriga människor här nu, men vad betyder det? Jag vet flera av dem som är konstruktörer på Volvo. Fast bilden av invandraren är fortfarande den här problembilden: den fattige, arbetslöse.

Familjen jämför de mediala föreställningar som finns av Askim och Angered och de resonerar kring hur en stadsdels rykte påverkas av grova våldsbrott.

Två mord i området

I deras bostadsområde skedde det inom loppet av två år två mord - den 9 mars 2004 höggs en man ihjäl med svärd på Kobbegården och i augusti 2006 mördades en kvinna av sin man i en lägenhet på samma gata - men Askim klarade sig från att bli svartmålat.

- Hade det hänt i Hjällbo skulle det stått mycket mer om det i tidningen, säger Pariya Baker.

Familjen menar att det är de förutfattade meningarna om stadens delar som styr associationerna hos befolkningen.

- Det handlar om vem som definierar vem som är segregerad. Kan en Askimsbo eller Hovåsbo betrakta sig som segregerad? Nej. Men sociologiskt är den det, säger Baker Ahmed.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.