Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Så här ser originalritningen i riktning mot Södra allégatan ut. Bild: Regionarkivet

Allégården renoveras efter originalritningar

Den historiska byggnad som numera kallas Allégården ska renoveras i enlighet med sina originalritningar. På så vis hoppas Higab att huset ska återfå något av sin forna glans.
– Det är ett väldigt speciellt hus med mycket detaljer som vi försöker lyfta fram och återskapa, säger Siman Jasim från Higab.

På Allégatan 4, inte långt från Järntorget, står den pampiga stenbyggnaden som till vardags kallas Allégården. Idag verkar en pigg pensionärsförening i lokalerna, men som den uppmärksamme kan se på fasaden brukade Göteborgs första folkbibliotek vara inhyst här.

Nyligen påbörjade Higab en renovering av främst fasaden på byggnaden. Allégården är ett av Higabs 31 byggnadsminnen och sådana ses över regelbundet efter en särskild reglering.

Renoveringen ska också ske utifrån från originalritningarna som sparats hos regionarkivet. Det innebär vissa utmaningar – och kostnader. Budgeten för renoveringen är 8,5 miljoner kronor.

– Att återställa huset är kostnadsdrivande. Det kräver mycket specialkompetens, som konservatorer och så vidare. Det är inte vilket hantverk som helst, säger Siman Jasim, chef för underhåll och lokalanpassningsprojekt på Higab.

LÄS MER: Då kan Dicksonska palatset öppna för allmänheten

Al frescomålningarna som syns i gavelspetsarna på originalritningen ska återskapas. Bild: Higab/Hans Wretling

Speciell för göteborgarna

Ett exempel är de cementbaserade fogarna mellan tegelstenarna i fasaden. De ska fräsas bort och ersättas med kalkfog som i originalutförandet. Siman Jasim nämner också en skorsten och vissa smidesdetaljer som ska återskapas.

– Det är ett väldigt speciellt hus med mycket detaljer som vi försöker lyfta fram och återskapa. Jag tror inte vi lyckas med allt, men mycket, säger han.

Varför är det viktigt att gå tillväga så här?

– Dels för att det är ett byggnadsminne, dels för att huset har en väldigt speciell plats i Göteborgs och göteborgarnas historia. Det är något som behöver tas tillvara på.

Kommer gemene man märka någon skillnad?

– Absolut. När allt är klart tror jag man kommer se att oj, här har det hänt något, säger Siman Jasim.

LÄS MER: Så ska Gathenhielmska skyddas

Fasaden som vetter mot Kaponjärgatan såg ut så här på originalritningarna. Bild: Regionarkivet

Gratis läsning till fattiga

Göteborgs stads folkbibliotek instiftades av brukspatronen James Dickson 1861. Ursprungligen låg det i en lägenhet i Haga, men man växte ur lokalerna och flyttade till det vid tiden nybyggda huset på Södra allégatan. Biblioteket placerades i den dåvarande arbetarstadsdelen eftersom Dickson ville ge "mindre bemedlade" gratis nöje.

LÄS MER: Var är 2020–talets filantroper?

Under hösten har Göteborgs Stadshus AB (de kommunala bolagens moderbolag) bett bland andra Higab att lista tillgångar som kan säljas. Huruvida Allégården kommer hamna på den listan är ännu oklart.

– Jag är inte så insatt i de diskussionerna, men personligen tycker jag det vore väldigt synd, säger Siman Jasim.

Verksamheten som idag bedrivs i Allégården kommer vara kvar under renoveringens gång, och enligt Siman Jasim har de som berörs överseende med störningarna som den innebär. Om inget oförutsett inträffar räknar Higab med att husets nya skrud är klar till våren.

LÄS MER: Samma för alla när nya kulturhyror föreslås

Fakta: Dicksonska folkbiblioteket

I donationsbestämningarna stod det att "Biblioteket skall vara tillgängligt för hvarje person som önskar deraf sig begagna, samt att, då dess inrättande egentligen afsett arbetarklassens och de mindre bemedlades nytta och nöje, ingen avgift, vare sig för läsning eller för böckernas utlånande, får under någon förevändning affodras, utan skall bibliotekets begagnande vara afgiftsfritt".

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.