Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/3

Akutpersonalen slår larm

De interna larmen från Sahlgrenskas akutmottagning slår nya rekord. Under januari skrev personalen fler avvikelserapporter än sammanlagt under de första sex månaderna 2016. Men få av larmen når hela vägen till beslutsfattarna.

Under januari gjordes närmare 400 avvikelserapporter om förhållandena på Sahlgrenskas akut. En majoritet handlar om färdigbehandlade patienter som blir kvar på akuten då det inte finns tillräckligt med öppna vårdplatser på andra avdelningar. 

I rapporterna får den sjuksköterska, undersköterska eller läkare som skrivit även ge förslag till åtgärder för att stävja liknande problem i framtiden. Där står saker som "Öppna vårdplatser!!", "Fler vårdplatser" och "Bättra arbetsvillkoren för sjuksköterskor med bättre lön så Sahlgrenska blir attraktiv. Då söker sig sjuksköterskor sig till jobben och avdelningar öppnas upp!". 
Flera rapporter handlar även om att patientsäkerheten är hotad då personalen på akuten inte är specialiserade på annan vård än just den akuta – eller ens har tid till annat än det.  

Inte osäkert enligt Magnusson

Trots de många avvikelserna, och larmen i media, ser de högst ansvariga inte situationen som osäker för patienterna. När vårdfrågan debatterades nyligen i regionfullmäktigemöte sa regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) att han inte hade fått den information till sig:

– När vi frågar våra chefläkare på sjukhusgrupperna så svarar de "Nej, patientsäkerheten är inte i fara". Vem är jag då att stå här och säga att de ljuger för mig?

LÄS MER: Sjuksköterskor flyr Sahlgrenska

Bristen på respons och åtgärder från ledningen är något som skapar en känsla av uppgivenhet hos personalen anser läkaren Valeria Castro Tejera.

– Vi på golvet får en känsla av att informationen inte riktigt hörs eller bejakas, trots alla avvikelserapporter, vilket skapar ett tillitsproblem. Vi har alla ett ansvar att ge den mest patientsäkra vård som möjligt till våra medborgare, säger hon. 

Hon tror att det kan vara en brist i systemet när en organisation ansvarar för att utreda sig själv. Något som kan leda till att information inte når hela vägen fram. 

– Självklart känns det tråkigt när Johnny Magnusson säger att chefläkarna uppger att patientsäkerheten inte är hotad, trots professionens alla larm. Men vi hoppas att kunna läka detta tillitsproblem och tillsammans med ledning, facken och våra politiker finna lösningar för denna vårdkris, säger hon.

"Arbetsmoralen sviktar"

Sjuksköterskan Caroline Laursen håller med om att det ofta känns tröstlöst när hon hör sin egen arbetssituation beskrivas av beslutsfattare. 

– Det är väldigt provocerande för oss som jobbar på golvet när chefsläkare och högre politiker förminskar vår upplevelse av situationen. Det gör att arbetsmoralen sviktar när vi inte känner att vi blir betrodda eller känner att vi jobbar mot samma mål som beslutsfattarna. Man måste se att patientsäkerheten är hotad och att arbetsmiljön radikalt måste förbättras.

Hur tycker du att man ska tolka den här mängden avvikelserapporter?

– Det är en väldigt tydlig signal om att någonting inte är som det ska vara. Fler patienter ligger kvar på akuten. Vi ser det som en väldigt stor risk till vårdskada. När patienter blir liggande och vi inte kan garantera en adekvat övervakning ökar lidandet och risken för feldiagnostisering markant.

LÄS MER: "Så glad att jag inte är kvar"

Caroline Laursen tycker i stället att alla avvikelser borde vara en varningsklocka för chefsläkare och andra som uttalar sig.

– Egentligen tycker jag att det är synd att avvikelserapporterna ska vara kommunikationsmedlet. Man borde lyssna på sina medarbetares signaler om den ohållbara situationen ändå. Många av oss gör bedömningen att det allt som oftast är risk för patientsäkerheten. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.