Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Edip Samuelsson, advokat till en av släktens medlemmar.

Advokaterna irriterade: "En orättvis, kollektiv bestraffning"

Jurister som i brottmål brukar företräda familjemedlemmarna är kritiska till att en hel släkt stämplas som kriminell. - En orättvis, kollektiv bestraffning, säger advokat Edip Samuelsson.

Långt ifrån alla i det stora släktnätverket har ens haft brottsmisstankar riktade mot sig. Det visar kartläggningen av den klanliknande grupp som anses styra några av Göteborgs förorter.

Ett tiotal av männen har egna bolag eller enskilda firmor. Några jobbar inom legala verksamheter.

– Döm de skyldiga, men peka inte på de oskyldiga. 70-80 procent av de här människorna är aldrig fällda i en domstol. Framför allt är kvinnorna i de här familjerna upprörda och ledsna, poängterar Edip Samuelsson.

LÄS ÄVEN: Så byggde den stora släkten sin makt i förorterna
 

"Svartmålning och smutskastning"

Under en pågående rättegång för några veckor sedan berättade polischefen Ulf Merlander om polisens arbete med och mot den snabbt växande släkten.

Advokaterna svarade omgående med uttryck som svartmålning och smutskastning.

– Många av de äldre i de här familjerna har genom åren varit mycket behjälpliga i relationen med myndigheterna. Hur förväntar sig polisen att det samarbetet ska fungera fortsättningsvis, efter denna typ av utspel? frågar sig Samuelsson.

Han är dessutom besviken på att media citerat de poliser som försökt belysa konstellationens påverkan.

– Att vissa individer lever ett kriminellt liv, innebär inte att hela familjer, hela släkter, hela klaner gör det, betonar Edip Samuelsson med eftertryck.

LÄS ÄVEN: ”Ovärdigt för ett rättssamhälle”
 

Skillnad mot Bergsjögänget

Kollegan Tomas Ekbrand hade också en klient i den senaste domstolsförhandlingen, som gällde grov misshandel och grovt övergrepp i rättssak:

– Det är väldigt stötande att alla dras över en kam.

Poliser kallades in som expertvittnen även i de rättegångar som handlade om organiserad territoriell brottslighet i Bergsjön (2014) och Biskopsgården (2016).

– Vårt ärende utgör dock en skillnad. Tidigare har det rört sig om beskrivningar av gäng där mer eller mindre alla var kriminellt belastade. Här pekas 120 personer ut som problem, varav merparten är skötsamma. Inte minst kvinnorna, menar Tomas Ekbrand.

Advokaterna är generellt tveksamma till att poliser tillåts vittna i rollen av sakkunniga och att deras utsagor därefter betraktas som del av bevisningen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.