Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

5 snabba om Västlänken

Pengarna, nyttan, Hagastationen och byggkaos.  Västlänken är ett kontroversiellt projekt. Här är en snabbguide till några av de största konfliktpunkterna.
  • Pengarna

Budgeten säger att det ska kosta 20 miljarder kronor i 2009 års penningvärde att bygga Västlänken.

Kritikerna säger att det alltid blir dyrare – och pekar gärna på fiaskot under Hallandsåsen, där kostnaderna skenade iväg.

Styrgruppen som jobbar med projektet och följer ekonomin hela tiden säger att inget – i nuläget – talar för att budgeten inte håller och pekar hellre på att de flesta senare projekt faktiskt klarat att hålla sig inom ramen.

Oavsett vem man väljer att lyssna på är en rimlig invändning att eventuella problem dyker upp först när bygget är igång.

 

  • Nyttan

Även med Västlänken kommer fjärrtågen använda den gamla säckstationen. Bara pendeltåg och regiontåg lyfts över till Västlänken.

Det gör att kritikerna menar att det är bortkastat att gräva upp staden för en pendeltågsförbindelse mellan, låt oss säga Ale och Haga.

En annan del av kritiken handlar om att de stora bekymren i Göteborg är den dåliga kollektivtrafiken för resenärer inom kommunen – och där är Västlänken inte heller någon lösning.

De ansvariga menar däremot att Västlänken löser flera problem: när man lyfter bort pendeltågen från Centralen kan fler fjärrtåg trafikera Göteborg och den totala kapaciteten öka.

Och att det är först när Västlänken är på plats (och Centralen/Brunnsparken får avlastning) som kollektivtrafiken kan rulla lite snabbare.

 

  • Hagastationen

Varför fälla träd i Allén och göra ett ingrepp mitt i hjärtat av det goaste av Göteborg?

Vem vill åka till eller från Haga?

Ingen enskild del i Västlänksprojektet är så ifrågasatt som stationen i Haga och, inte minst, uppgifterna om att 20000 resor kommer att gå till eller från stationen om 20 år.

Kritikerna pekar också på att avstickaren till Haga gör att tunneln kan dras allt annat än rakt – och att det hade varit vettigare att lägga en station på Järntorget (om det nu överhuvudtaget ska byggas).

De ansvarige menar att Hagastationen behövs för att avlasta Brunnsparken och att Haga kommer att bli en stor kollektivtrafikknutpunkt när tunneln väl är på plats.

Dock är det svårt att hitta argument mot att Järntorget hade varit en ännu bättre knutpunkt – bortsett från att sträckningen via Haga är extremt mycket enklare att genomföra.

 

  • Trängselskatten

Här talar vi om ett öppet sår som får kritiker att tala allt från hot mot demokratin till att Göteborg blivit som Sovjet.

Kort resumé: besluten fattades i fel ordning. Trängselskatten drevs igenom trots att Socialdemokraterna lovat att det skulle ske först efter en folkomröstning. Och när det sedan blev folkomröstning – efter det att skatten redan var införd och alla avtal undertecknade – beslutade Göteborgs politiker att inte ta någon större notis om att det blev ett nej.

Till saken hör förstås att folkomröstningen aldrig handlade om Västlänken utan om trängselskatten. Samt att båda delarna var beslutade av riksdagen – inte av kommunpolitikerna i Göteborg. Och, inte minst, att staden kommit överens med de andra parterna om att Västlänken ska byggas och att den ska delfinansieras med intäkter från trängselskatten.

Alltså: läget var inte helt enkelt.

 

  • Byggkaoset

Kritikerna betonar ofta och gärna att Göteborg står på lera och att det betyder att det inte går att bygga någon tunnel.

Utförarna säger att Götatunneln ju faktiskt redan är byggd, i samma stad och samma lera.

Fakta i målet är dessutom att fyra av Västlänkens sex kilometer byggs i berg, två i lera.

Där det är berg kommer man jobba undermarken. Där det är lera finns det – som väl är – inga byggnader, och alltså kommer man att kunna bygga i öppna schakt på samma sätt som man gjorde med Götatunneln.

Och där någonstans kommer vi till nästa punkt på kritikernas lista: det kommer att bli kaos.

Att det kommer att synas, höras och märkas ordentligt behöver man nog inte vara något större expert för att slå fast. Trafik kommer att läggas om, i värsta fall kommer ett av rören i Götatunneln att stängas av under upp till ett år. Och om du gillar att köra bil vid Korsvägen ska du nog passa på – det kommer inte bli lika enkelt efter 2018.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.