Demonstrationståget, som gick mellan Stigbergstorget och Gustaf Adolfs torg, är en del av en större europeisk manifestation för att uppmärksamma läget i Afghanistan. Enligt arrangörerna har det i helgen anordnats liknande demonstrationer i minst 45 andra europeiska städer.
– Vi var många som kom till Europa, från Afghanistan, under 2015. Då öppnade Europa dörrarna för oss och gav oss hopp om en bättre framtid. Men nu ser vi istället hur våra kompisar skickas tillbaka till Afghanistan, trots att landet inte är säkert, säger Hamid Saadat, engagerad i Sittstrejken Göteborg, en av flera organisationer bakom demonstrationen.
Migrationsverket: Finns säkra områden
Varje fredag tågar de från Olof Palmes plats till Migrationsverkets kontor på Vestagatan för att lämna över ny information om säkerhetsläget i Afghanistan.
– De säger att vår information är viktig för dem, men att det är lagstiftarna, politikerna, som bestämmer hur det ska bli med utvisningarna, säger Hamid Saadat.
Migrationsverket bedömer generellt att läget i Afghanistan är allvarligt, men att det också finns säkra regioner i landet, som det därmed går att utvisa människor till. Det räcker därför inte att du bara kommer från Afghanistan för att du ska få asyl i Sverige. Under 2015 sökte, enligt Migrationsverket, totalt runt 35 400 från Afghanistan asyl i landet, och många av dem har de senaste åren fått avslag på sina asylansökningar. Efter flera blodiga terrorattacker i huvudstaden Kabul stoppades dock alla utvisningar temporärt till landet i slutet av januari.
Zahra Samadi delar inte Migrationsverkets säkerhetsbedömning av Afghanistan och tycker att alla som hittills kommit från landet borde få stanna i Sverige permanent.
"Omringade av IS och al-Qaida"
– De provinser Migrationsverket anser är säkra är omringade av IS och al-Qaida och går därför inte att resa in och ut ur. De flesta ungdomarna som kommit till Sverige tillhör också, precis som jag, minoritetsgruppen hazarer. Det är en folkgrupp som varit utsatt för systematisk diskriminering och etnisk rensning under de senaste 150 åren, säger hon.
I november förra året kom regeringen med ett förslag som gick ut på att ge unga som kom till Sverige från Afghanistan hösten 2015, men som hunnit bli vuxna i väntan på asylbesked från Migrationsverket och därmed fått avslag på sin asylansökan, en ny möjlighet att stanna i landet. Kraven är bland annat att man sökte asyl, och registrerades som barn, senast den 24:e november 2015, att man inte begått något brott och att man studerar eller planerar att studera på gymnasienivå.
Den åtgärden räcker dock inte, menar Zahra Samadi.
Vill ha folkomröstning
– Många har blivit åldersuppskrivna på ett felaktigt sätt och många har också kommit efter den 24:e november, och ska därför utvisas. Det är orättvist, vad spelar det för roll om man kommit före eller efter den 24:e, säger hon.
Hon är övertygad om att hon har göteborgarnas stöd.
– Vi vill till och med ha en folkomröstning om huruvida vi ska få stanna i landet eller inte. Jag känner att vi har allmänheten med oss, säger Zahra Samadi.
Bakom söndagens demonstrationen stod Unga för amnesti i Göteborg, Sittstrejken Göteborg, nätverket Vi står inte ut och frivilligorganisationen Agape.
Rättelse: I en tidigare version stod att regeringen beslutat att ge vissa afghaner ny möjlighet att stanna i landet. Rätt är att det handlar om ett förslag som regeringen lagt.
