Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

33 bilder vi aldrig glömmer från Backabranden

Det började som ett vanligt ungdomsdisco men slutade i den värsta brandkatastrofen i Göteborgs moderna historia. Här är 33 bilder vi aldrig glömmer från Backabranden.

Den 29 oktober 1998, exakt klockan 23.42.02, kom det första samtalet till SOS Alarm. Det skreks, bönades och vädjades i luren. Det brann i en föreningslokal på Backaplan i Göteborg.

Runt klockan 23.30 hade någon tänt eld på möbler i ett trapphus, som samtidigt blockerade lokalens nödutgång. Omkring 370 ungdomar i åldern 12-25 år befann sig i festlokalen, för att dansa och fira Halloween. Lokalen var egentligen bara godkänd för 150 personer.

I samband med att ungdomarna förstod att det brann och att de behövde ta sig ut, utbröt panik. Trycket bakifrån gjorde att flera personer trycktes ned på golvet, klämdes fast och hamnade i högar på varandra.

Vissa ungdomar krossade fönster för att kunna hoppa ut i säkerhet. Fönstren var placerade cirka två meter över golvet i festlokalen, vilket ledde till att ett hopp från fönstret innebar ett fall på mellan 5-6 meter.

37 personer överlevde genom att hoppa ut genom fönstret, men flera skadades allvarligt i fallet. Totalt skadades 213 personer under branden. 63 unga människor dog.

Utanför lokalen radades de döda upp, övertäckta av filtar. Under vissa av filtarna fortsatte ungdomarnas mobiltelefoner att ringa. Oroliga föräldrar – som sökte sina barn.

Mitt i mardrömmen arbetade räddningstjänst intensivt med att försöka få stopp på elden.

Utredningsarbetet hos polisen inleddes samma natt och kom senare att beskrivas som den största brottsofferinsatsen i svensk polishistoria.

Inne i diskotekslokalen var ödeläggelsen total.

Somliga av ungdomarna tog sig aldrig ut. Vissa gömde sig i garderober och kvävdes till döds av gaserna.

– När jag blundar minns jag allvaret, kaoset, skriken, ungdomar som låg överallt och hur allting bara växte och växte, berättar en av poliserna efteråt.

Ungdomarnas öde skakade ett helt land.

För många var det svårt att greppa vad som verkligen hade hänt.

Dagen efter kom Sveriges statsminister Göran Persson (S) till Göteborg och besökte brandplatsen.

En tystnad låg över hela Backaplan.

Många av de överlevande och inblandade i räddningsaktionen, beskriver händelsen som hämtad ur en krigssituation.

Bara 20 timmar efter branden startat, hölls den första presskonferensen. Förutom Göran Persson, deltog även kommunstyrelsens dåvarande ordförande Göran Johansson (S), som skulle komma att engagera sig djupt för de överlevande.

Kommunen utsåg snabbt en krissamordnare.

– Det som hände på Backaplan har präglat hela min yrkesbana, ett avgörande ögonblick som förändrade allting. Det finns ett före och ett efter, säger Lars Lilled, som utsågs till kommunens högste krissamordnare.

För offrens anhöriga, skulle livet aldrig mer bli sig likt.

För resten av göteborgarna började en lång sorgeperiod. En vecka efter branden besökte även kungafamiljen Göteborg, för att hedra offren.

– De flesta vet vad de gjorde den där dagen. Känslan när man fick höra om nyheten. Branden satte djupa spår i hela Göteborg, säger en kvinna till GP.

Samtidigt påbörjades en av de största polisutredningarna i svensk historia. Tusentals förhör hölls och fler än 100 poliser arbetade med utredningen. Drygt ett år efter branden, greps fyra unga män misstänkta för dådet.

På bilden syns polisens spaningsledare Leif Rundberg som reser sig och chefsåklagare Ulf Norén.

Under domstolsförhandlingarna, fick man av utrymmesskäl hyra in sig på Svenska mässan.

De fyra misstänkta männen uppgav att de nekats gratis inträde och därför ville hämnas. De tände eld på möbler som blockerade festlokalens nödutgång.

Männen dömdes till långa fängelsestraff. Said fick åtta år, Hamid och Mansour sju år och Mehdi tre års sluten ungdomsvård. Namnen är fingerade.

Advokat Thomas Bodström var målsägandebiträde för merparten av de överlevande och efterlevande. Tre månader efter fullgjort arbete erbjöds han posten som justitieminister.

Genom åren har flera ceremonier anordnats till minne av offren. År 2000, två år efter branden, röjdes lokalen från brandrester. Önskemålen var att göra lokalen till en minneslokal som på något sätt kunde vara till nytta för ungdomar. Kommunen betalade för att renovera lokalen, som invigdes på treårsdagen för branden.

På tioårsdagen avtäcktes ett minnesmärke utanför byggnaden, utformat av Claes Hake. Än i dag är det en välbesökt plats för att de som vill visa sin sorg över den värsta brandkatastrofen i modern göteborgsk historia.

Bland de många anhöriga lever offren nu kvar i minnet.

– I sorgen blev alla bara människor. Det är synd att det bara är i kriser som människor förenas. Jag önskar att man alltid kunde titta på likheter i stället för olikheter, säger överlevaren Parash Lama till GP.

På en vägg upp till den gamla lokalen, finns i dag en dikt skriven för att hedra offren: På väg upp, tänk på att i denna lokal, Samlades vi, Dansade vi, I brandens hetta, lyckades 63 av oss inte att fly

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.