I dagarna får alla familjer med en nioåring hemma boken Livsviktiga snack i brevlådan. Den handlar om hur man som förälder kan samtala med sitt barn om dennes olika tankar, funderingar och känslor.
I dagarna får alla familjer med en nioåring hemma boken Livsviktiga snack i brevlådan. Den handlar om hur man som förälder kan samtala med sitt barn om dennes olika tankar, funderingar och känslor. Bild: Björn Terring/Suicide Zero

19 000 västsvenska barnfamiljer får bok om självmord i brevlådan

Att kunna prata om sina tankar och känslor redan som barn ökar chanserna för en god psykisk hälsa genom livet – och kan förhoppningsvis även förhindra framtida självmord. I veckan skickar därför organisationen Suicide Zero ut boken Livsviktiga snack till tusentals barnfamiljer i Sverige. Ambitionen är att skapa fler goda samtal.

ANNONS
|

I dagarna får alla familjer med en nioåring hemma en present i brevlådan. Det är den ideella organisationen Suicide Zero som delar ut boken Livsviktiga snack med kunskap, tips och råd om hur man som förälder kan samtala med sitt barn om dennes olika tankar, funderingar och känslor.

– Forskning visar att ju tidigare man lär sig prata om känslor och dela med sig om hur man mår, desto bättre klarar man av utmaningar under tonåren och senare under livet, säger Marcus Eriksson som är regionansvarig för Suicide Zero i Västra Götaland.

Totalt skickas cirka 117 000 böcker ut över hela Sverige – drygt 19 000 hamnar i Västra Götaland.

ANNONS
Marcus Eriksson, Suicide Zero.
Marcus Eriksson, Suicide Zero. Bild: Suicide Zero

Enligt organisationen är en god relation till en förälder eller annan viktig vuxen en av de viktigaste skyddsfaktorerna som finns för ett barn. Att kunna prata om viktiga saker minskar risken för allt från frånvaro i skolan till depression, missbruk och självmord längre fram i livet.

– En av anledningarna till att vi riktar in oss mot just föräldrar till 9-12-åringar är att barnen då befinner sig i en utvecklingsfas där de kan börja tänka mer abstrakt än tidigare – de börjar föreställa sig framtiden och funderar kring existentiella frågor om liv och död. En annan anledning är att många i den åldern fortfarande är bekymmersfria. Men när de kliver in i tonåren kan situationen förändras för en del.

LÄS MER:Katrin kämpar vidare – sex år efter att sonen Simon tog sitt liv

LÄS MER:Därför byter Globen i Stockholm namn till Avicii arena

19 000 böcker till Västra Götaland

Boken är framtagen med hjälp av olika experter – barnpsykologer, psykiatriker, suicidforskare och specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri.

Boken Livsviktiga snack ges ut av Suicide Zero.
Boken Livsviktiga snack ges ut av Suicide Zero. Bild: Suicide Zero

Det är andra året i rad som boken delas ut. Marcus Eriksson berättar att responsen hittills har varit god.

– Vi märker att det finns ett stort uppdämt behov hos föräldrar att prata om de här frågorna. Vi behöver helt enkelt bli bättre på att lyfta och prata om detta överlag i samhället. Det är många som är tacksamma över att få det här stödet med handfasta tips. Det är inte samtalen som är farliga och skapar problem – det är tystnaden som kan bli farlig och osund om den pågår för länge, säger han.

ANNONS

LÄS MER:Hon lämnades ensam med fyra barnen när maken tog sitt liv

LÄS MER:I dag är Erik glad att han inte är död

Fakta: fem föräldratips om hur man får igång ett bra samtal.

1. Tillbringa tid tillsammans. Baka en kaka, skjutsa till träningen, åk och handla. Småpratet som brukar uppstå är en bra grund för djupare samtal.

2. Hitta ditt barns prattid. Många barn har en tid på dygnet när de gillar att prata lite extra. Det kan vara vid läggdags, när de käkar frukost eller badar. Försök finnas där då, så ofta du kan.

3. Lyssna, lyssna, lyssna. Ofta vill barn bara berätta om sina upplevelser, utan att en förälder eller annan engagerad vuxen kommer med pekpinnar eller åsikter. Så bit dig i tungan, sitt på händerna – men se till att lyssna färdigt.

4. Ställ öppna frågor. Istället för att fråga ”Var det bra i skolan i dag?”, säg ”Berätta, vad gjorde du i skolan i dag?”

5. Lyssna efter ledtrådar. Barn berättar sällan rakt ut om sådant som bekymrar dem. Istället kan de släppa små ledtrådar här och där, som det gäller för dig att plocka upp och försiktigt nysta vidare i.

Källa: livsviktigasnack.se

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Mår du dåligt? Eller är du orolig för en vän eller anhörig som mår dåligt? Det är viktigt att aldrig lämna en person som mår dåligt ensam. Om läget är akut ska man alltid ringa 112 eller vända sig till närmsta psykiatriska akutmottagning.

Det finns även flera hjälplinjer och stödsajter dit man vända sig om man själv eller någon man känner mår dåligt:

Minds självmordslinje

Självmordslinjen har öppet dygnet runt. Där kan du prata med någon av Minds volontärer för att få stöd. De finns på telefonnummer 90101 men de har även en chatt.

Minds föräldratelefon

Mind har även en föräldratelefon dit föräldrar till personer som mår dåligt kan vända sig. Telefonlinjen 020-85 20 00 har öppet på vardagar mellan klockan 10–15. Mer information finns här.

Jourhavande medmänniska

De har en telefonjour som är öppen för alla. De finns för att stötta, visa förståelse och dela känslor med människor som inte har någon annan att vända sig till. De finns på telefonnummer 08-702 16 80 alla dagar mellan 21 och 06 och på deras hemsida.

Bris

Du som är under 18 år kan ringa till Bris för att få prata med en kurator om det du funderar på eller om det du behöver hjälp eller stöd med. Numret är 116 111 och är linjen är öppen alla vardagar mellan 9–12 och 14–21. Det är gratis och du får vara anonym.

Spes

Anhöriga till personer som tagit sitt liv kan vända sig till Spes för stöd och hjälp. De som svarar har själva mist någon i suicid. Numret är 020-18 18 00 och de har öppet alla dagar mellan klockan 19 och 22. Mer information finns på www.spes.se.

1177

Vårdguiden kan svara på frågor om psykisk ohälsa. På hemsidan går det också att läsa tidigare ställda frågor eller skicka in en egen fråga anonymt.

Kyrkans SOS

Telefonjouren som nås på 0771-800 650 är öppen vardagar mellan 13–21 och helger mellan 16–21. Linjen är bemannad av volontärer och är öppen för alla. De driver även webbtjänsten SOS-brevlådan.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS