Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Lars Ny, överläkare och docent vid onkologiska kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Bild: Jonas Lindstedt, Pressbild

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Överläkaren: Så tar immunterapi kål på cancern

Succémetoden immunterapi är en relativt ny form av cancerbehandling – men hur funkar den? Överläkaren Lars Ny förklarar.
– Den här typen av behandling har revolutionerat cancersjukvården, säger han.

På måndagen mottar amerikanen James P Allison och japanen Tasuku Honjo Nobelpriset i medicin för deras upptäcker kring hur immunsystemet kan aktiveras att attackera cancerceller. Deras forskning har lagt grunden för en ny behandlingsmetod som rönt stora framgångar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Vi räknar det här som en fjärde hörnpelare inom cancerbehandling tillsammans med strålbehandling, kirurgi och cellgifter, säger Lars Ny, överläkare och docent vid onkologiska kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Immunterapi har använts inom vården under lång tid och bygger på att man hjälper det egna immunsystemet att bekämpa sjukdomen.

– Den här nya typen av immunterapi grundar sig i att man slår ut en broms som finns på vita blodkroppar av en speciell typ. De blir då aktiva, ger sig på tumörcellerna och bryter ned dem, säger Lars Ny.

Ser ut att kunna bota cancer

Han ser flera fördelar med den nya behandlingsformen, bortsett från att den ofta är effektivare än andra metoder.

– Man mår inte illa eller tappar håret och biverkningar är ganska ovanliga. De flesta mår väldigt bra och kan fortsätta jobba under behandlingen, säger Lars Ny.

Dessutom ser man att den i många fall ger en långvarig effekt.

– För många diagnosgrupper är det här helt revolutionerande i fråga om behandlingsmöjligheter med långvarig respons, där vi börjar prata i termer av bot av tidigare spridd cancer.

Kan den bota cancer?

– Vi använder ogärna det ordet eftersom vi ännu inte har så långa observationstider, men att patienter inte har fått tillbaka sin cancer fem år efter behandling gör ändå att man kan börja tala i de termerna.

På vilka cancer- och sjukdomstyper funkar den?

– I rutinsjukvården på vår klinik så använder vi detta på spridd malignt melanom, urinblåsecancer, njurcancer, lungcancer, hud- och halscancer samt lymfom.

Finns det några nackdelar?

– Att den är dyr är väl en sådan sak som man får ta hänsyn till ur ett samhällsperspektiv, men för den enskilde skulle jag vilja påstå att nackdelarna är väldigt få.

Dyr men effektiv behandling

En behandling under två år kostar uppemot 1,5 miljoner kronor. Enligt Lars Ny blir behandlingskostnaden minst tio gånger högre än med exempelvis cellgifter, men då är den ofta mycket effektivare.

En annan baksida är att det på förhand inte går att veta om behandlingen kommer att fungera på patienten.

– När det gäller malignt melanom så får ungefär fyra av tio patienter en långvarig behandlingseffekt, säger Lars Ny.

Överläkaren kallar de två Nobelpristagarnas upptäckter för "banbrytande" och menar att deras forskning skapar stora möjligheter för framtida cancerbehandlingar. Nu testas den nya metoden på många olika typer av cancer.

LÄS MER: Kent trodde han skulle dö – botades med prisade metoden

GP har berättat om Kent Persson, som var livshotande sjuk i cancer efter att ha drabbats av malignt melanom. Han behandlades av Lars Ny – som menar att metoden förmodligen räddade Kents liv.

– Han gick från att ha en direkt livshotande sjukdom till att inte bara få behandlingseffekt utan också en långvarig effekt där vi kan börja tala om bot av sjukdomen. Den typen av effekter har vi inte sett i någon större omfattning med tidigare behandlingsmetoder, konstaterar Lars Ny.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.