Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Över 150 ålar fast i hamnen – räddas till skärgården

Drygt 150 ålar har på bara en vecka räddats från en bassäng i Göteborgs hamn. Troligtvis är det dels det så kallade ålgräset som gjort att så många ålar sökt sig dit. Bassängen är ett led i arbetet med den nya roro- och containerterminalen – det största bygget i hamnen på över 40 år.
– Vi har varit medvetna om att det kommer att krävas en hel del åtgärder för att minska miljöpåverkan. Att vi just skulle fiska ål var kanske inte väntat i början av projektet, säger Edvard Molitor, miljöchef på Göteborgs hamn.

I den meterlånga ryssjan som just dragits upp ur vattnet trängs ålar och krabbor med svartmunnade smörbultar. Marinbiologerna Kerstin Fransson och Jimmy Ahlsén hjälps åt att få ner dem i den svarta baljan i båten. I en vecka har de fiskat ål i Göteborgs hamn och hittills har de fått upp drygt 150 stycken.

– Det här blir ett första försök att testa med fiske och se hur mycket ål vi får upp. Nu när vi ser att vi får upp rätt mycket så kommer vi att göra fler insatser för att säkerställa att vi får bort så många som möjligt från viken, säger Edvard Molitor, miljöchef på Göteborgs hamn.

Rödlistad och akut hotad

Vid port sex i hamnen finns en numera en stor konstgjord bassäng. Från botten och en bit ovanför vattenytan sträcker sig en vall av sten och grus. I nästa skede ska bassängen fyllas med sprängsten och muddermassor för att utgöra grunden för den nya terminalen.

Göteborgs Hamn bygger största terminalen sedan 70-talet

Men i bassängen har fisk blivit instängd, på grund av vallen kan de inte ta sig ut i älven. Innan bassängen fylls måste Göteborgs hamn genomföra en räddningsaktion för att fisken inte ska riskera att fastna under stenarna och dö. Den rödlistade ålen är den allra viktigaste arten att rädda. Ål-räddningen är en del av de miljökompensationer som Göteborgs hamn är ålagda att genomföra i samband med bygget av den nya terminalen.

– Ålen är ju rödlistad och akut hotad, så det är jätteviktigt, säger Sandra Andersson, marinbiolog och projektledare för fisket.

LÄS MER: Skarpt läge i hamnen – största bygget på 40 år är nu igång

Ska plantera 1,7 hektar ålgräs

I bassängen finns också 1,7 hektar ålgräs. Även detta måste Göteborgs hamn kompensera för, genom att plantera motsvarande mängd ålgräs på en annan plats i närområdet.

– Ålgräs är ju en naturtyp som många fiskar och arter uppskattar, det brukar kallas för havets barnkammare. Det är en utmaning att hitta en bra plats där förutsättningarna finns men där ålgräs inte existerar idag. Det tenderar att finnas där det finns förutsättningar, säger Edvard Molitor.

Edvard Molitor, Miljöchef vid Göteborgs hamn. Bild: Anders Ylander
Edvard Molitor, Miljöchef vid Göteborgs hamn. Bild: Anders Ylander

I två år har Göteborgs hamn genomfört provplanteringar av ålgräs för att undersöka förutsättningarna på olika platser. Förra årets plantering visade sig relativt framgångsrik och i sommar kommer man därför att fortsätta och sätta ytterligare 40 000 plantor på havsbotten.

Släpps av i södra skärgården

När 3 av 16 ryssjor har dragits upp för dagen ligger strax över 20 ålar i en tunna med syresatt vatten. De slingrar sig tätt runt varandra och det är svårt att avgöra var en ål börjar och nästa slutar. Locket på tunnan lyfts av för att fyllas på med mer ål och flera av dem sträcker sig upp mot kanten med stjärten.

– De kan slingra sig åt båda hållen, så om de kommer upp med stjärten över kanten kan de glida ut, säger Kerstin Fransson.

LÄS MER: En Danmarksresa under pandemin – ödslig men för vissa nödvändig

När ryssjorna är tömda bärs ålarna upp på land och lastas på en ny båt som marinbiologerna Sandra Andersson och Johanna Bergkvist kör ut i skärgården. Ålarna som räddas den här dagen släpps av i en vindstilla vik mellan Rivö och Brännö.

– Det är ett jättestort grundområde med mycket ålgräs, så vi tänker att det är en bra miljö för ålarna nu på sommaren, säger Sandra Andersson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.