Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Älskade och hatade skolmaten – åtta rätter ingen glömmer

Richard Tellström är docent i måltidskunskap och forskar om mattrender och matvanor. Hans favoritmat i skolan: Norrlandspölsa och sjömansbiff. Här berättar han historien bakom åtta bambaklassiker.

När Richard Tellström växte upp i Norrland på 1960-talet serverades både Norrlandspölsa och sjömansbiff som blev hans favoriter.

– Det var mat som vi inte hade hemma men i dag är gryträtter nästan borta som skolmat och sjömansbiff består av helt kött och det är dyrt, säger han.

Richard Tellström, docent i måltidskunskap, Stockholms universitet. Bild: Picasa
Richard Tellström, docent i måltidskunskap, Stockholms universitet. Bild: Picasa

1966 tog landets kommuner över ansvaret för matserveringen i skolorna och sedan dess serveras nästan samma maträtter på alla skolor, även om de heter olika.

– Det är inte ovanligt att maträtter byter namn i olika delar landet. Göteburgaren (falukorv i hamburgerbröd reds anm) kallas parisare i andra delar av landet.

Många av dagens maträtter har ändå rötter långt tillbaka i tiden.

– Skolmaten består i regel av borgerlig matkultur, då de personer som bestämde kom från det var borgerskapet, säger han.

Richard Tellström är docent i måltidskunskap och undervisar i etnologi vid Stockholms universitet. Han har även skrivit manus till TV-serien Historieätarna och medverkade som matkulturexpert i SVT:s serie Landet Brunsås.

LÄS MER: Nya skolmaten som gillas på Lillebyskolan – knapriga vårrullar

På julbordet är hemmagjord pressylta höjdpunkten.

– Den är gjord på min mormors mors recept och mycket smakrik, säger han.

Här nedan kan läsa varifrån våra skolmatsklassiker kommer.

Bild: Natthapon Ngamnithiporn/Mostphotos
Bild: Natthapon Ngamnithiporn/Mostphotos

Spaghetti med köttfärssås


Richard Tellström: Spaghetti med köttfärssås är en maträtt som skapades i Sverige på restaurangerna som sedan blir skolmat redan på 50-talet och är en brittisk maträtt (även om många nog ser det som en italiensk rätt i grunden, reds anm).
Vi i Sverige är oerhört skraja att ta in mat från främmande länder och plockar mat från de kulturer vi ser upp till, som engelsmän, amerikaner och möjligen fransmän. Man får förmoda att det var på restaurangerna i Göteborg som den kom först, för Göteborg är porten mot London.
Bild: Mostphotos
Bild: Mostphotos

Panerad fisk


Richard Tellström: Panerad fisk är borgerlig mat som började serveras på 1930-talet från det franska köket och som sedan tar sig in i skolköken. Det är bara vi i Sverige som serverar fisk som inte har panering på sig. Människor som kommer till Sverige har ett särskilt ord för det, naken fisk, och det ger man bara till sjuka.
Att sedan servera en filsås till ses som en styggelse och ett exempel på att vi inte kan laga mat. Om du har ett frasigt täcke kan du inte hälla vätska på det för då blir det som en disktrasa. Det betraktas som jätteäckligt.
Bild: Mostphotos
Bild: Mostphotos

Blodpudding


Richard Tellström: Blodpudding är en mycket gammal maträtt, en borgerlig 1700-talsrätt, som hänger ihop med den industriella slakten. En blodpudding har två tillstånd. Nylagad är den en mjuk pudding. När den är en dag gammal har den stelnat och kan skäras i skivor, och är en typ av halvfabrikat.
Blod har alltid tagits tillvara vid slakt världen över och serverats som blodkorv, blodpalt eller pudding och som svartsoppa, gjord på torkade blodflingor.
Bild: Tanzania/Wikipedia Commons
Bild: Tanzania/Wikipedia Commons

Ugnspannkaka med fläsk


Richard Tellström: Ugnspannkaka med fläsk är en typisk storköksmat som man gör i ugn och som tillhör den offentliga maten som serverades på offentliga inrättningar som till exempel fattighusen. Den började tillagas på sent 1800-tal och blev skolmat under efterkrigstiden och lagades i ugnen i stora bleck.
Bild: Ronny B Nilsson
Bild: Ronny B Nilsson

Korv stroganoff


Richard Tellström: Biff stroganoff är en borgerlig Stockholmsrätt som började serveras i början av 1900-talet. Vi började äta mycket falukorv efter andra världskriget och började då äta den släta varianten av falukorvstyp som vi har i dag, en industrikorv som började tillverkas på 30-talet. Det stora problemet för skolorna på 50-talet var att man plötsligt skulle börja servera massa mat i skolor som saknade formella matsalar och korv stroganoff ligger nära en gryträtt.
Bild: Mostphotos
Bild: Mostphotos

Potatisbullar


Richard Tellström: Det är svårt att säga hur gammal rätten är men den är känd från sedan tidigt 1800-tal men blev vanligt någon gång under mellankrigstiden.
Om man har potatismos på menyn får man automatiskt massa mos över och då steker man resterna helt enkelt, antingen som potatisbullar eller potatiskroketter, som i det borgerliga köket.
Bild: Streckgubben/Wikimedia commons
Bild: Streckgubben/Wikimedia commons

Göteburgare


Richard Tellström: Göteburgare har en tjock skiva stekt falukorv mellan hamburgerbröden istället för en traditionell hamburgare som serverades med potatismos. Den började serveras som skolmat runt mitten av 80-talet på skolorna i Göteborg men också känd under namnet parisare. Det är inte helt ovanligt att en maträtt byter namn över landet.

Köttfärsjärpar


Richard Tellström: Köttfärsjärpar är borgerlig mat och blev vanligt skolmat på 60-talet då kommunerna tog över ansvaret för skolmaten och fanns i en rad olika variationer över landet innan dess. Det är från början en fransk kaférätt som kom till Sverige på sent 1800-tal. För skolans vidkommande var det en intressant produkt för köttfärs behöver innehålla rent muskelkött och inte lika dyrt.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.