- Många romer från Rumänien som kommer till Göteborg är från Bacau. Oslo har en liknande situation och därför ville vi starta ett samarbete, säger Teresa Woodall, som har ett särskilt uppdrag att bevaka frågan om fattiga EU-medborgare i Göteborgs stad.
Ansvariga i Bacau har visat intresse att samarbeta med Göteborg och Oslo och varit på studiebesök här. Det Bacau kommun vill ha hjälp med är hur myndigheterna kan jobba med frivilligorganisationer. Men också utveckla det sociala arbetet för romer.
Göteborg och Oslo ska dessutom ta fram informationsmaterial. Det riktas till romer som funderar på att komma till städerna för att söka jobb och bostad.
- Vi vill ge korrekt information om de rättigheter och skyldigheter som finns när man kommer till Sverige utifrån den fria rörligheten, säger Teresa Woodall.
Fler barnfamiljer
Det som skiljer Göteborg från både Oslo och Stockholm är att det är fler barnfamiljer som söker sig hit. När Teresa Woodall frågade en familj om varför de valde Göteborg blev svaret:
- De har hört att det är lättare att få boende i Göteborg och då kan barnen följa med. I Oslo tjänar man mer, men det upplevs som svårare med bostad. Därför åker de flesta dit utan barn.
Att fler barnfamiljer söker sig hit kan också ha att göra med Meros campingtiden. För några år sedan kom flera rumänska familjer och bodde på campingen i Askim under mycket dåliga förhållanden. Campingen lades ner, men åtta barnfamiljer fick hjälp med lägenheter av kommunen. Flera andra har också blivit kvar, trots att boendet inte är löst.
- Vi har barnfamiljer som varit i Göteborg sedan 2006. De bor hos släkt och vänner, ibland hyr de en sängplats, säger Teresa Woodall.
De flesta fattiga EU-medborgare som kommunen varit i kontakt med upplever svårigheter i Göteborg. Men de tycker ändå att det är bättre här än i hemlandet. Flera romer säger också att de lämnat Rumänien på grund av att de utsätts för diskriminering.
Till hösten åker en grupp från Göteborgs stad till Bacau och Oslo. Liknande samarbeten finns mellan andra europeiska städer.
- Det är en viktig europeisk fråga för att bygga strategier framåt. Vi har också mycket att lära av hur man hanterar situationen i andra städer, säger Teresa Woodall.
Information
Stadsmissionen i Göteborg tycker det är positivt att kommunen försöker hitta sätt att samarbeta med Rumänien, särskilt då det gäller informationsdelen.
- Det är en bra tanke att folk får rätt bild av hur det är här, det är inte lätt att ordna det för sig, säger Claes Haglund, projektledare för Crossroads som jobbar med EU-migranter.
Den 3 september ska frivilligorganisationerna och representanter för sociala resursnämnd träffas för att tillsammans försöka hitta tak över huvudet för Göteborgs fattiga EU-medborgare.
- Vintern är snart här och vi måste skaffa oss en bild av hur många det handlar om kanske diskutera vilka vi ska prioritera, exempelvis barnfamiljer, sa Dario Espiga, (S) ordförande i social resursnämnd på onsdagskvällen efter nämndens sammanträde.
Fakta: Så jobbar andra europeiska städer:
GP berättade i går att situationen är akut då det gäller fattiga EU-medborgare i Göteborg. Det finns enligt Stadsmissionens beräkningar 500 personer här som tigger eller försörjer sig på annat sätt. Nu höjs röster för att starta ett boende för målgruppen.
Exempel på hur andra städer jobbar:
Glasgow: Erbjudande om engelska för invandrare, projektanställningar där innergårdar rustats upp och informationscenter om rättigheter och skyldigheter.
Belfast: Informationsfilm på rumänska om vad det innebär att leva i Belfast.
London och Dublin: Arbetar med en stiftelse som hjälper EU-migranter från Polen att återvända.
München: Liknande system som i Göteborg med att ge pengar till frivilligorganisationer som jobbar med målgruppen.
Oslo: Nattöppet härbärge för invandrare, dagcenter där folk kan få äta och duscha. Utrymme för kommunerna att ha "tiggerifria zoner."
Källa: Göteborgs stad "uppdrag migrerade EU-medborgare."
