Lillemor Andersson, Joana Ciurana, Perry Eriksson och Åsa Ekman ser alla värdet i att ha ett nära samarbete där polis kan jobba ute på gatorna mot ungdomsbrottslighet.
Lillemor Andersson, Joana Ciurana, Perry Eriksson och Åsa Ekman ser alla värdet i att ha ett nära samarbete där polis kan jobba ute på gatorna mot ungdomsbrottslighet.

Ungdomspolisen läggs ned

Nu höjs oroliga röster inom polis och socialtjänst. I tio år har ett välfungerande samarbete hjälpt ungdomar med problem ute på gatan. Utan förklaring kastas det i papperskorgen.

ANNONS
|

Sent i december kom beskedet från polisledningen om en förändring som bara en månad senare innebar slutet för ungdomsgrupperna i Göteborg. Både socialtjänst och polis överraskades och fick inga rimliga förklaringar.

- Jag känner djup sorg för ungdomarna, säger Joana Ciurana, gruppchef som arbetat inom Ungdomspolisen syd i nio år.

Ungdomspolisen syds arbete är en effektiv insats mot ungdomsbrottsligheten och en viktig del i polisens samverkan med Göteborgs kommuns skolor och socialtjänst, berättar hon.

Mer om Ungdomspolisen syds arbete: barnen som spred skräck

Kollegan Perry Eriksson har varit med i elva år, han kan inte begripa att en så fungerande verksamhet läggs ned.

ANNONS

- Vi kommer numera lösa färre brott där ungdomar är gärningsmän, vi kommer missa ungdomar som faller in i kriminalitet och drogmissbruk, säger han.

Åsa Ekman är socialsekreterare och har jobbat tillsammans med polisen Ungdomsgruppen syd i många år.

- Arbetet som vi byggt upp riskerar att smulas sönder. Man lägger ner det utan att se vilka konsekvenser det här får för ungdomarna, säger hon.

Det nya uppdraget innebär att Ungdomspolisen ska ägna sig åt utredningar på dagtid och inte längre vara uppsökande kvällar och helger. Det förebyggande arbetet försvinner.

De offensiva insatserna mot ungdomsbrottslighet landade i stället i så kallade bravo-grupper. En områdespolis som ska jobba emot utsatta områden och efter behov. Det kommer bli svårare att prioritera ungdomsbrottslighet, menar både Ungdomspolisen syd och Åsa Ekman från socialförvaltningen.

- Inom bravo är vi tolv personer och ska jobba mot gängkriminalitet, trafik, grov kriminalitet, trygghetsskapande, samt utreda våra egna initierade ärenden, säger Joana Ciurana.

Utan uppsökande verksamhet kommer ingen veta hur ungdomar rör sig, hur de träffar varandra och vilka som umgås med varandra.

ANNONS

- Den kunskap och de relationer vi skapar med ungdomarna kommer att vara borta om ett år, säger Joana Ciurana.

Åsa Ekman ser att narkotikaproblem bland unga kommer att bli svårare att förebygga om inte polisen har en uppsökande roll.

- Man måste vara där det händer, många ungdomsbrott prioriterar inte sig själva. Till exempel narkotikabrott som sällan anmäls, säger Åsa Ekman.

I dag har delar av Ungdomspolisen kunnat söka sig vidare till Bravo-grupperna men det är inte säkert att bravo kommer finnas kvar. Det är ett testprojekt i tre månader och läggs det ned är spåren efter ungdomspolisen helt borta, berättar Joana Ciurana.

På Frölunda kulturhus jobbar Lillemor Andersson sedan 27 år tillbaka. Hon berättar om när ungdomspolisen drog igång 2004.

- Det blev mycket lugnare här. Jag har alltid kunnat ringa Joana (Ciurana) om det hänt något. Hon kunde känna igen personers förnamn och visste på ett ungefär vem det var jag pratade om när jag beskrev utseendet. Det är förkastligt att det blir så här nu, säger hon.

Perry Eriksson farhåga är också att bravo i förlängningen kommer att bli en resurs till andra delar inom polisen.

ANNONS

- Den ingripande polisen kämpar och sliter. När de har ont om folk så kommer det vara väldigt lätt till hands att ta från bravo- grupperna. Det finns risk att bravo blir en personalpool som kompletterar polisens verksamhet här och där.

Varför lägger man ner om det fungerar så bra?

- Det är en fråga vi inte fått svar på från våra chefer, säger Perry Eriksson.

Fakta: Ungdomspolisen och kommunens resultat

Det är svårt att mäta polisens resultat av förebyggande arbete men Göteborg anses ligga i framkant i arbetet med ungdomsbrottslighet. Samarbetet mellan polis och kommun (SSPF) ses som en bra modell.

Inflödet av ungdomsärenden har minskat generellt sett de sista åren.

2007 fanns 150 ungdomar med misstanke om fem eller fler brott inskrivna i Göteborgspolisens register. 2014 var siffran nere på 60 ungdomar. För att nyansera siffrorna ska tilläggas:

ANNONS

Av de 150 ungdomarna är cirka hundra av dem i dag betraktade som grovt kriminella.

Att siffran är så låg (60) 2014 tolkas bland annat som att Ungdomspolisen och Göteborgs kommuns arbete gett resultat.

Källa: Even Magnusson, brottsförebyggare inom polisen Storgöteborg.

ANNONS