Utanför samhället. I och kring Nordstan lever ett antal unga killar utan bostad och utan någon fast punkt i tillvaron.
Utanför samhället. I och kring Nordstan lever ett antal unga killar utan bostad och utan någon fast punkt i tillvaron.

Unga lever på gatan mitt i stan

En del har stuckit från olika boenden. Andra flyttar runt mellan olika storstäder i Europa. De är unga killar – gatubarn i Göteborgs city 2016. Nu vill kommunen ta reda på mer.

ANNONS
|

Förra året avvek 291 ensamkommande flyktingbarn från något boende i Sverige, enligt Migrationsverkets statistik. Det är också känt att ett antal pojkar på egen hand tagit sig från länder i Nordafrika till Sverige via olika europeiska storstäder.

En del av dessa ungdomar befinner sig nu i Göteborg, framför allt i Nordstan. De är så kallade gatubarn och lever utan någon vuxens tillsyn eller försorg.

Nu har politikerna gett social resursförvaltning i uppdrag att kartlägga de här grupperna. Förutom att ta reda på hur många ungdomar i Göteborg det handlar om och vilka de är, vill man också se över vad som görs och vad som bör göras. I mitten av februari beräknas kartläggningen vara klar.

ANNONS

För kunskapen om pojkarna och varför de hamnat på gatan är bristfällig. Och med det minskar chanserna att kunna hjälpa dem att hitta en plats i samhället. Marie Larsson, verksamhetschef på social resursförvaltning uppskattar det kan röra sig om runt 25 pojkar som håller till i Nordstan och saknar en fast punkt i tillvaron.

Annie Billingsdal, från Fältgruppen City, arbetar uppsökande bland ungdomar i centrala Göteborg. Hon välkomnar initiativet med en kartläggning.

– Det här är en mycket utsatt grupp, säger hon. En del av dem hamnar i kriminalitet. De har fått klara sig själva genom livet och farit oerhört illa. De har ingenstans att bo. En del sover utomhus, till och med nu när det är så kallt. Andra kanske hittar någon kompis att övernatta hos.

Hon betonar att det inte är någon homogen grupp. Var och en har sin historia. Men alla lever under samhällets radar.

– En del av dem har sökt asyl och avvikit från sitt boende. Det försvårar och förlänger den processen. Andra har aldrig varit i kontakt med Migrationsverket och finns inte registrerade någonstans.

Eftersom de inte har någon försörjning kan kriminalitet bli ett sätt att klara sig på. De riskerar också att bli utnyttjade av kriminella och mer eller mindre tvingade att prostituera sig.

ANNONS

De lever också i en miljö där droger är vanligt förekommande.

– Det finns absolut de som tar droger. En ungdom sa: Hur ska man klara av att leva på det här viset utan att ta droger?

Den yngsta killen fältgruppen träffat på är nio år. En del är 13. Många är i 15-årsåldern.

För Annie Billingsdal och hennes kollegor handlar det om att bygga upp ett förtroende bland de unga killarna.

– Vi försöker motivera och stötta dem att söka hjälp så att de kan få sina basbehov tillfredställda, säger hon. Vi kan inte tvinga någon men försöker göra det som vi anser är bäst för den unge.

Hon tycker det är svårt att uppskatta hur många det handlar om. Det är en rörlig och föränderlig grupp, säger hon. Varje kväll möter de nya killar i Nordstan.

– Vi märkte att det finns barn som lever på gatan i Göteborg i våras. Det var först när vi fått deras förtroende och de berättade som vi på allvar insåg vad det handlade om.

– De här är killar med stort driv och energi. De är klyftiga, men är i en situation där de behöver extra stöd.

Marie Larsson på social resursförvaltning hoppas att den utredning som nu görs ska öka möjligheterna att hitta metoder för att hjälpa dem.

ANNONS

– Tidigare har vi haft tillfälliga lösningar, nu behöver vi hitta ordentliga rutiner, säger hon. Vår lagstiftning tillåter inte att barn lever utanför samhället, till exempel i hemlöshet.

– I princip ska ingen behöva ha det så här. Men här har vi en grupp som vi inte ännu inte har några bra metoder för att ta hand om.

Medier har tidigare rapporterat om gatubarn i Sverige. Då har det främst handlat om pojkar som flytt från svåra förhållanden i Marocko och nu lever i Stockholms city.

I Marocko lever runt 80 000 gatubarn utan föräldrar och i hemlöshet, berättar Kjell-Terje Torvik från Migrationsverket för SVT.

– Villkoren för de här barnen är väldigt tuffa. De saknar vuxenvärlden helt och hållet, säger Kjell-Terje Torvik till SVT.

En del av de ensamkommande från Nordafrika söker aldrig asyl och finns därför inte registrerade alls. Därmed får de heller inte tillgång till de rättigheter som den som är under 18 år har.

Ensamkommande som avvikit från ett boende under asylprocessen kan avskrivas och står då utan någon som är ansvarig för deras väl och ve. Men socialtjänsten har alltid ansvar för de barn som vistas i en kommun.

Social resursnämnd har beslutat att kartlägga situationen för minderåriga som tillfälligt vistas i kommunen och som riskerar att hamna i utanförskap och kriminalitet.

De ska också redovisa vad som gjorts för att stödja gruppen samt vilka åtgärder och metoder som kan vara verksamma i det fortsatta arbetet.

ANNONS