Äta mindre, skära djupare, träna mer. Strategierna är många, men målet är detsamma. Att få hjälp. I en situation där många står i kö måste man vara den som ropar högst för att höras. Detta berättar Karin Simonsson, kontaktperson på Anorexi/Bulimi-Kontakt Göteborg. De träffar många unga som har sökt sig till BUP. Och som har fått höra att de inte är tillräckligt sjuka för att få någon hjälp.
– Det blir en ond cirkel. De märker att de inte blir tagna på allvar och börjar driva sig ännu längre in i sjukdomen. I värsta fall kan detta bli livshotande, säger hon.
Även Goran Delic, verksamhetschef för BUP i Göteborg, har hört talas om att det händer att unga gör sig sjukare för att få bli inlagda. Han säger att det är tråkigt om det är så, men resurserna är tyvärr begränsade på BUP-akuten.
– Vad detta kan utlösa för beteende kan vi bara spekulera i, säger han.
Karin Simonsson träffar ofta unga människor som har väntat länge med att söka vård, och som när de äntligen tar steget blir avvisade, för att de inte uppnår de kriterier som är uppsatta för att man ska klassas som tillräckligt sjuk. Eller som medvetet motarbetar ett tillfrisknande, för att de inte vill bli lämnade utan vård då de inte längre uppfyller kriterierna.
–De är rädda för att bli så friska att vården inte behövs längre. Då känner de sig övergivna. Det är för mycket fokus på kriterierna, och för lite på individen och vilken hjälp den behöver, säger Karin Simonsson.
I dagsläget har mellan 10 och 15 procent av alla ungdomar psykiatriska problem, enligt Elisabet Wentz, docent vid Göteborgs universitet. Man tror att trycket på BUP kommer att öka än mer, trots att det sedan den 1 januari 2012 är vårdcentralerna som i första hand ska ha hand om barn och ungdomar med psykiska besvär.
