Åsa Fahlén, förbundsordförande på Lärarnas Riksförbund, ser oroat på ansökningstappet.
Åsa Fahlén, förbundsordförande på Lärarnas Riksförbund, ser oroat på ansökningstappet.

Stort tapp på lärarstudenter till GU

På bara ett år har ansökningarna till grundlärarprogrammet i Göteborg minskat med nästan 20 procent. Samma gäller för förskollärarprogrammet. – Siffrorna är oroande för vi vet att det kommer att bli en jättestor lärarbrist inom några år, säger Maria Svensson, universitetslektor på Göteborgs Universitet (GU).

ANNONS
|

Inför förra vårterminen sökte 630 personer till grundlärarprogrammet med inriktning mot förskola och årskurs 1-3. Inför kommande vårtermin är motsvarande siffra 513.

En kraftig minskning som också speglar läget i övriga landet, även om Göteborgs Universitet tillsammans med Dalarnas högskola och Stockholms Universitet redovisar sämst siffror.

Vad gäller ansökningarna till förskollärare handlar det om en minskning på 22 procent på GU.

"Skolan har legat i hetluften"

Det finns flera teorier om orsaker men ingen analys är ännu gjord.

– Generellt sätt kan man alltid titta på hur stora kullarna är hos de som söker för första gången. Men det här kan bero på många olika saker. Allt som skrivs om skolan i media har inte en positiv effekt på läraryrket. Skolan har legat i hetluften väldigt mycket, säger Maria Svensson, universitetslektor på GU.

ANNONS

Men hon lyfter också konsekvenserna av ett Sverige i högkonjunktur med fler valmöjligheter och jobb direkt efter gymnasiet.

– Eftersom efterfrågan på lärare är så stor nu ökar också efterfrågan på lärarvikarier. I stället för att sätta sig direkt i skolbänken så kanske man väljer att testa på yrket genom att vikariera ett tag.

Ska se över rekryteringen

Maria Svensson berättar också att skolan kontinuerligt arbetar med hur rekryteringen av nya elever kan förbättras och att man nu behöver ta nya krafttag.

– Jag kan inte säga exakt vad vi ska göra men vi behöver titta mer på detta. Jag tror att man i framtiden kommer att få titta på nya typer av lösningar. En modell, som andra lärosäten provat på, är att låta eleverna arbeta 25 procent under studietiden. Eleverna studerar och tjänar pengar och samtidigt kommer de in i skolverksamheten på en gång. Det kan vara ett alternativ, säger hon.

Åsa Fahlén som är förbundsordförande på Lärarnas Riksförbund ser även hon med stor oro på ansökningstappet.

– Lärarbristen är akut och detta innebär att den kommer att kvarstå. Fler elever kommer att få möta andra personer än lärare i klassrummen. Och det kommer också att innebära ett större tryck på de legitimerade lärarna som redan är i verksamheten, vad gäller att organisera undervisningen och att sätta betyg.

ANNONS

Handlar om lön och arbetsvillkor

Fahlén trycker hårt på två punkter som måste förändras för att man ska kunna vända trenden:

– Det handlar om lön och arbetsvillkor. Lönerna har börjat stiga men det har ännu inte kommit tillräckligt många till del och det finns fortfarande kommuner där löneläget är uselt. Löneläget ska upp för att yrket ska bli attraktivt.

Med färre sökande riskerar också antagningspoängen att sjunka. Och därmed ökar avhoppen, menar Fahlén:

– Undersökningar visar att när intagningspoängen sjunker blir avhoppen bland dem som kommit in, fler. Avhoppen på lärarutbildningarna är som störst bland dem som har låga antagningspoäng och alltså lägre betyg, säger hon.

ANNONS