Augustimörkret har vi redan fått bekanta oss med och snart kommer första höstmånaden september med sina mer kylslagna dagar. Men än fanns ledig helgtid att få det sista av sommarens solljus genom ett par solglasögon och att värma sig i runt hyggliga 20 varma grader på söndagen.
Emma och Alexander Zovic med barnen Lukas, Noa och Saga och deras morbror Erik Lundgren hade tagit picknickkorgen med sig till Smithska udden på Näset. Familjen bor bara tio minuter bort med cykel.
I viken utanför gjorde en segelbåt ett sista slag ett stycke utanför bergväggen för att ta sig en bit utåt igen i den byiga vinden.
– Jag såg att det skulle bli fint väder och det är gott att komma ut för att fika, men jag glömde kolla vinden, säger Alexander Zovic.
– Det är blåsigare än vi tänkt, men skönt ändå, säger Emma Zovic.
Ingen har ännu badat, men det kan bli av senare. Fast det verkar inte kunna locka hela sällskapet.
– Jag har i alla fall tagit av mig skorna, säger Erik Lundgren.
Barnen brukar i alla fall vilja bada.
– Så då blir det nog ett sista bad för i år, konstaterar Alexander Zovic.
På Sjöbergens södra odlarförening alldeles bakom Älvsborgsbrons södra fäste skördar Jim Hellberg för tredje året. Väntan var fem år för att få bli medlem. På hans två lotter finns små gångar för att runda odlingsbäddarna som är fyllda till brädden.
– Det här är en idyll som många inte känner till och det är väldigt skönt att vara här, säger han som blandar amerikanska blåbär och björnbär i en påse.
Frysen hemma är snart full.
Fullt av vindruvsklasar
Av de bären och havtornen gör han sylt. Gojibären har inte kommit ännu och vindruvorna har ett stycke kvar till full mognad.
– Förra året blev det bara en klase och de var jättegoda. Men i år är det fullt av dem.
Spetspaprikan och chilin samsas i ett litet växthus av plast, morötterna har han i samma odlingsbädd som palsternackorna och potatisen gräver han upp efter behov. Längre in finns brysselkål och rödbetor. Rabarber kan han skörda hela året.
Är du självförsörjande på grönsaker och bär?
– Jag skulle önska att jag var det, säger Jim Hellberg.
Inte så långt därifrån, nerför Karl Johansgatans backe in på Bruksgatan, söker sig glassugna göteborgare till stället som är känt i hela stan för sina stora glasskulor.
Tina Andersson och Michaela Larsson bor vid Mariaplan och har inte lång väg att gå.
– Det blev pistasch och hasselnöt, säger Tina Andersson och håller upp sin bägare.
Hasselnöten var de överens om, men Michaela Larsson valde citronsorbet som den andra kulan.
– Det är lite fräschare, säger hon.
Kan inte räkna med något högsommarväder
För dem som kan njuta även under måndagen och tisdagen väntas kanske till och med några grader över 20-strecket på termometern.
– Ja, det är lite sommarväder på gång, både hyfsat varmt och soligt inledningsvis av veckan. Sedan även ganska mycket sol, men det drar ner kallare luft över landet. Det blir ju september och vi får nog räkna med att inte blir någon högsommarvärme, säger SMHI:s meteorolog Linnea Rehn.
Från och med torsdag och följande dagar sjunker det till 16-18 grader enligt er prognos. Är det alltså sommarens sista suck nu dessa dagar?
– Det är klart att värmen alltid kan komma tillbaka, men man kan inte räkna med att det kommer att bli jättevarmt framöver, säger hon.
Brittsommar och den heliga Birgitta
Under heliga Birgittas 1300-tal motsvarade den 7 oktober rent astronomiskt den 15 oktober, enligt den nuvarande gregorianska kalendern. Vid kalenderreformen år 1753 hade förskjutningen ökat, och den 7 oktober motsvarade då ungefär den 18 oktober i vår nutida kalender. Solhöjden sjunker snabbt under oktober och därför bör det ha varit sällsynt med riktigt varmt och soligt väder kring en så sen Birgittadag.
Man kan av den anledningen fråga sig varför Birgittadagen över huvud taget har kommit att förknippas med vackra höstdagar. Men inte bara i Sverige utan även i andra europeiska länder har olika helgon kopplats samman med sommarlikt väder under hösten. Framför allt gäller detta Sankt Martin (Mårten) och Lukas.
Källa: SMHI
Obönhörligen är hösten här på onsdag enligt kalendern då vi går in i septembermånaden. Men i oktober har vi Birgittadagen den sjunde och hoppet kan väckas om en brittsommar, med ett stråk av värme och fina dagar.
En del säger indiansommar, fast vi i Sverige oftast hör begreppet brittsommar. Är det olika ord för samma sak?
– Brittsommar är kring Birgittadagen. Indiansommar är mer en sommarlik period på hösten. Så är det heller kanske inte längre politiskt korrekt, att säga indiansommar, och därför använder man ändå begreppet brittsommar när det blir varmt på hösten, förklarar Linnea Rehn.
Vad säger då statistiken om sannolikheten att få en brittsommar, just runt 7 oktober, eller indiansommar när som helst under höstmånaderna? För den som vill fördjupa sig i statistiken från närmaste väderstation finns information på SMHI:s hemsida.
– Någonstans i landet blir det oftast brittsommar någon gång varje år, en period med varmare höstdagar. Då blir det ljusare och livet blir lättare på något vis.
Indiansommar och ordets ursprung
Ursprunget till uttrycket indiansommar är delvis höljt i dunkel. Det finns två huvudteorier till uppkomsten. Den första teorin förknippar uttrycket med en stabil och varm period under hösten som Nordamerikas ursprungsbefolkning utnyttjade för buffeljakt och liknande.
Enligt den andra teorin härstammar uttrycket från den brittiska kolonialtiden i Indien och kan syfta på exempelvis den stabila och varma period som brukar följa efter sommarmonsunen.
Källa: SMHI
