I år infaller ramadan under en intensiv period i skolan med nationella prov i bland annat matematik och SO, något som även SVT Väst uppmärksammat.
På Sjumilaskolan var det nästan en hel årskurs i högstadiet som inte kom till bamba under ramadans första skoldag, något som fick skolan att reagera.
– Det kan vara så att man har bestämt i familjen att barnet ska fasta, men det kan också vara så att man kanske fastar för att kompisarna fastar i skolan. Frågan är om man har kommit överens med föräldrarna om det, säger Marie Börjesson, rektor på högstadiet, som nu både pratar med elever och ringer föräldrar.
Redan innan ramadan inleddes gick de ut med ett brev där de skrev om vikten att äta och dricka för att orka med skolarbetet, och uppmanade barn och föräldrar att resonera kring det.
Mådde illa – fick lämna skolan
Även i de yngre åldrarna finns barn som väljer att prova att fasta, ibland med illamående och ont i magen som följd. På Bläseboskolan var det i måndags ett tjugotal barn i fyran och femman som inte åt i bamba. Ett barn mådde så illa att föräldrarna fick komma och hämta på skolan, berättar rektor Anna Nestor.
– Det vi gör är att vi kontaktar föräldrarna och talar om att barnet inte har ätit. Vi frågar hur familjerna ställer sig till det och att det från skolans sida inte är något som vi rekommenderar ur ett hälsoperspektiv. Oftast säger föräldrarna att de inte vill att barnen ska fasta, att de vill att de ska orka med skoldagen, säger Anna Nestor.
Hon ser också hur de yngre barnen väljer att prova den första dagen, men slutar någon dag senare.
– Jag tror det kan vara både grupptryck och att man vill visa sig större än vad man är, säger hon.
Barn undantagna från fastan
Dialogen med föräldrar kring fastan handlar för skolorna om att säkerställa att barnen uppnår målen i skolan. Hur olika familjer väljer att göra är upp till föräldrarna.
Enligt koranen är alla barn upp till pubertetsåldern undantagna från fastan. När det gäller barn som börjar bli tonåringar finns det olika förhållningssätt bland muslimer, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.
– Det finns de som är mer restriktiva som säger att de över pubertetsåldern ska omfattas av fastan, och det finns de som säger nej eftersom man ser att det uppenbart påverkar deras verksamhet på ett negativt sätt. Eller att man bär på en rädsla att det ska kunna påverkas på ett negativt sätt.
Under de senaste åren har det förts en debatt om att exempelvis anpassa fastemånaden efter den platsen man befinner sig på, och i dag väjer vissa muslimer i Sverige att följa soluppgång och solnedgång i andra länder när fastan inträffar under en ljus tidsperiod.
– Det här med tolkningarna är inget som är fast och stadigt just med tanke på att de yttre omständigheterna har förändrats. Om vi ser på islams olika uttryck i olika delar av världen, så ser vi att det har skett en anpassning utifrån de lokala förhållandena. Det är mycket möjligt, framför allt hos andra och tredje generationen att det går mer mot en anpassning efter de befintliga omständigheterna som finns i Skandinavien.
