De senaste årens upptrappning av gängvåldet har skördat dödsoffer och gett unga människor livslånga handikapp. På Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU, finns kirurger med specialkunskaper att klara svårt skottskadade.
- Vi hämtar kompetens utomlands eller åker själva ut och jobbar för att skaffa oss erfarenhet. Själv har jag arbetat två år på ett regionsjukhus nära Durban i Sydafrika, säger Eva-Corina Caragounis.
I fredags var hon kirurgjour på akuten vid Sahlgrenska. Den läkare som är traumajour har det övergripande ansvaret för alla allvarligt skadade patienter. Ofta är det personer som råkat ut för trafikolyckor, men även människor som blivit knivskurna eller skottskadade.
När GP besöker akuten är det fullt av folk, både i väntrummet strax innanför entrén och på britsar i korridorerna. Många som sökt sig till akutmottagningen är äldre, någon sitter i rullstol och andra ser ut att ha riktigt ont.
Personer som inte kommer till sjukhuset med ambulans blir först bedömda av en triage-sjuksköterska, medan de som transporteras till akuten med svårare skador förs till ett av chock/traumarummen.
- Vi har ett standardiserat arbetssätt för alla traumapatienter. Men de som har blivit skjutna visar upp ett annorlunda skadepanorama. Dessa patienter måste oftare opereras. Vi vet också att de dör i större utsträckning än andra svårt skadade.
Eva-Corina Caragounis beskriver hur ett knivstick i magen kan orsaka hål i tarmen som kirurgerna kan sy igen. Skottskador orsakar däremot hålrum runt skottkanalen och kan ge brännskador på vävnad runt omkring.
- Ju större energi vapnet har, desto mer omfattande blir skadorna. Skillnaden är stor mellan en pistol och ett automatvapen.
Vid skjutningen på krogen i Biskopsgården den 18 mars skadades åtta personer så svårt att de måste vårdas på sjukhus. Fyra av dem togs emot på Sahlgrenskas akut, medan övriga kördes till Östra.
Bland de kirurger som var i tjänst dagen efter fanns Eva-Corina Caragounis. Hon berättar att alla skottskadade initialt behandlas precis som andra traumapatienter. Men ibland klarar inte läkarna av att laga de sargade kropparna.
- Flera personer i Göteborg har fått bestående men av sina skottskador. Avgörande är om skotten tagit där skytten siktat. Allvarligast är skott som gått in i huvudet eller skadar hjärta och stora blodkärl.
Enligt Eva-Corina Caragounis har kirurgerna vid Sahlgrenska bra träning i att ta hand om traumapatienter. Däremot har de först på senare år tvingats lära sig hantera så kallat penetrerande våld, som kniv- och skottskador.
- Vad vi måste lära oss är både en särskild kirurgisk teknik och ett nytt tankesätt. Jag tycker vi blir bättre och bättre på det i Sverige.
SU har sedan 2009 en plan för att hantera extraordinära händelser, som till exempel när det kommer in många skadade på samma gång. Sjukhuset kan då försättas i tre olika beredskapsnivåer: stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge
Beslut fattas av en tjänsteman i beredskap (TIB) i samråd med kirurgbakjouren. Efter skjutningarna i Biskopsgården utlöstes aldrig något stabsläge.
Däremot växte köerna på akutmottagningen, precis som efter större trafikolyckor. Principen som gäller då är densamma som annars: de svårast sjuka ska tas om hand först.
Även på operationsavdelningarna gjordes omprioriteringar så att personer med livshotande skador behandlades före patienter som kallats till sjukhuset för planerade ingrepp av mindre allvarligt slag.
Eva-Corina Caragounis berättar att det pågår många utredningar om hur traumasjukvården ska organiseras i framtiden. De flesta är överens om att de svåraste skadorna kräver hög specialistkompetens.
- På Sahlgrenska behövs mer resurser för akutoperationer. Här kommer också det nya bild- och interventionscentrum att få stor betydelse med all tänkbar modern teknisk utrustning.
I dag påbörjas ibland operationer av svårt skadade redan i traumarummet på akuten. Där finns möjligheter för kirurgerna att öppna bröstkorgar samt göra röntgen och ultraljud för att kunna stabilisera och skicka patienterna vidare. Ytterst ansvarig är den läkare som är traumajour.
- För att garantera säkerheten brukar vi låsa dörrarna till avdelningen när vi får in skottskadade. Det kan dyka upp folk som säger att de vill träffa sin bror, men vi har ju ingen aning om vilka de är, säger Eva-Corina Caragounis.
Även på operations- och vårdavdelningarna är reglerna extra hårda om vilka som får komma in när där finns personer som utsatts för gängvåld. Dessutom har sjukhuset ofta väktare på plats.
Som många andra reagerar Eva-Corina Caragounis över att en del personer som skottskadats på senare tid inte haft något med gängkriminaliteten att göra. Och hon konstaterar att traumaavdelningen på SU måste byggas ut.
- För mig är det här jobbet både roligt och viktigt. Hit kommer unga människor som du i bästa fall kan rädda livet på, säger Eva-Corina Caragounis.
Fakta: Trauma
Medicinskt trauma syftar på en skada på levande vävnad i en organism.
En traumapatient är en person med livshotande skada som innebär risk för sekundära komplikationer som chock, andnöd och död.
Fakta: Två skottskadade kvar på SU
Vid skottlossningen på restaurangen vid Vårväderstorget dödades två unga män.
Åtta personer skottskadades så svårt att de fördes med ambulans till Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU.
En månad efter skjutningen vårdas fortfarande två män på sjukhus. En patient är i 50-årsåldern och en i 30-årsåldern.
