När man söker vägar för att komma till rätta med gängvåld och organiserad kriminalitet i utsatta områden är det många som pekar på skolan som en central spelare. Där kan problem motas innan de blir för stora.
I Biskopsgården ligger fokus på Sjumilaskolan som i flera år har dragits med stora problem. Lärare har flytt, obehöriga vikarier satts in, rektorer avlöst varandra och elever hamnat i kläm då de inte fått rätt hjälp.
Skolledningen på Sjumila går nu i Gårdstensskolans fotspår och anställer fler pedagoger och ställer högre krav på både elever och lärare. Redan i våras fick personalen skriva under den nya kravlistan – alternativet var att bli omplacerad till en annan skola.
Åtgärdspunkterna handlade bland annat om att två veckotimmar skulle tas från respektive lärares planeringstid och i stället läggas på elever i behov av särskilt stöd. Andra handlade om tydligare regler i klassrummen, inrapportering av incidenter och införande av rastvaktschema. Alla utom sex stycken i personalen skrev under.
Upprinnelsen till åtgärdspaketet var att Skolinspektionen i början av året förelade skolan med hot om vite på 1,4 miljoner då man funnit allvarliga brister i verksamheten. Eleverna fick inte det stöd de behövde samtidigt som de vistades i en otrygg och stökig studiemiljö. Yngre elever vittnade om att de blivit utsatta av de äldre eleverna. Bråk, slagsmål, skadegörelser och kränkande behandlingar lyftes fram och orsaken ansågs bero på bristande vuxennärvaro och rutiner som inte följdes bland personalen.
-Det har pågått en sorts misshandel av eleverna på Sjumila. Man har sett vad de behövt men aldrig haft möjligheten att ge dem det. Man har accepterat att elever faller igenom systemet och att de inte kommer att gå ut med godkända betyg.
Så säger Dan Halldin om sin gamla arbetsplats. I juni i år valde han att efter två år som pedagog och skyddsombud på skolan att sluta för att, som han själv uttrycker det, "överleva".
-Jag älskar Biskopsgården och älskar eleverna på Sjumila. Hade jag haft orken hade jag stannat men arbetsmiljön blev ohållbar. Fokus låg inte på mitt pedagogiska arbete utan på att försöka lösa problem och krissituationer, säger han.
-Majoriteten av eleverna på skolan har inte svenska som modersmål. Många har dessutom traumatiska upplevelser med sig i bagaget. Så klart att dessa påverkas av att inte få det stöd de behöver.
Skolledningen var i våras optimistisk och övertygad om att skolan skulle kunna reda ut situationen och undvika miljonboten. Men i augusti kom bakslaget. Sjumila har inte lyckats åtgärda sina brister och nu har boten höjts till totalt två miljoner kronor. Skolan har fått till den 30 november på sig att redovisa nya åtgärder för inspektionen.
- Vi tycker att bristerna som påpekats är riktiga. Det har tidigare funnits enkultur på skolan där man inte har haft så höga förväntningar på eleverna. Sedan i våras har vi arbetat intensivt med att komma tillrätta med problemen på skolan, men det handlar om ett stort förändringsarbete som måste få ta längre tid än den vi fått, säger Peter Johansson, sektorschef på Västra Hisingens stadsdelsförvaltning, och tillägger att nämndens intention är att överklaga beslutet.
Han uttalar sig i stället för Sjumilaskolans tre rektorer. Skolan har stängt dörren för media då man i "lugn och ro" vill bygga upp den nya verksamheten.
Man har anställt fler specialpedagoger inför hösten men också tillsatt vissa nyckelpositioner som exempelvis en logoped och kurator.
- Vi har också haft en otydlighet på skolan om vilka regler som gäller. Det är viktigt med en tydlig struktur i organisationen. Nu har vi klargjort vad som gäller för personalen och de är med på detta, säger Peter Johansson som både tror och hoppas att man ska klara sig undan vitet senare i höst.
De fyra lärare som GP har pratat med verkar alla inte lika övertygade. De vill på grund av rädsla för eventuella repressalier inte ställa upp med namn, men vittnar om en stressig arbetsmiljö där de känner att de inte får gehör från ledningen:
- Den nya organisationen har inte kommit på plats ännu och inget förankras eller kommuniceras med oss. Många elevgrupper är fortfarande stora och vi pedagoger måste själva komma med lösningar på olika situationer, säger en av de två som fortfarande arbetar kvar på skolan och fortsätter:
- De tre rektorerna toppstyr och har lägst förtroende för oss som arbetat längst på skolan. Det har anställts många nya pedagoger som man satsar mer på. Hade jag inte varit för gammal hade jag slutat för länge sedan.
Sektorschefen Peter Johansson säger att det är viktigt att ta vara på personal med lång erfarenhet, men att det också behövs nya perspektiv.
– Särskilt i en situation som Sjumilaskolans där man haft en hel del problem.
Han ställer sig också frågande till uppgiften att inget skulle ha förankrats eller kommunicerats.
– Alla medarbetare fick i våras lämna in en intresseanmälan om de ville vara med i förändringsarbetet och ställa upp på den framtagna handlingsplanen. Därefter hade rektorerna en uppdragsdialog med samtliga medarbetare. De lärare som nu arbetar på skolan har gjort ett aktivt val att de vill medverka i skolans förändringsarbete, säger Peter Johansson.
En lärare som GP pratat med har fått känslan av att det varit lite bättre och lugnare stämning på skolan sedan terminen inleddes.
- Men det är fortfarande vissa elevgrupper som är alldeles för stora och där arbetsbelastningen på oss lärare blir för hög, säger hon.
Eleverna Melisa Otac och Shahda Musse går i klass 9B. De jämför året i åttan med höstterminens första veckor som dag och natt:
Det är en jätteskillnad. Jag trodde knappt mina ögon när jag kom hit i augusti. Åttan var det värsta året någonsin. Då hade vi vikarier nästan hela tiden. Vissa av dem hade inte ens lärarutbildning och det blev stökigt på lektionerna. Det gjorde det svårare att klara av skolarbetet, säger Shahda.
Nu har det anställts många fler lärare som dessutom är väldigt duktiga. Det känns hoppfullt igen, fortsätter hon och får medhåll av Melisa:
Det känns tryggare också. När vi har rast är det inga andra ute. De är inne på lektion. Det skolkas inte lika mycket längre. Och vi har fått tydliga ordningsregler som gör att det blir konsekvenser om någon gör något dumt, berättar hon.
Andrea Meiling, huvudskyddsombud för Lärarförbundet på skolorna på Västra Hisingen, har även hon fått bilden av att höstterminen startat i en ny anda.
Just nu tror jag att stämningen är relativt bra. Man har lyckats rekrytera behöriga lärare i stor grad som vill göra skillnad. Mina kollegor har gett mig rapporter om att det är något helt annat än det var förra året – och det råder en annan stämning i personalrummet, säger hon.
Man har haft problem med kommunikationen mellan ledning och personal på skolan. Alla rektorsbyten genom åren har förstås påverkat organisationen. Men nu har Skolinspektionen satt Sjumila under lupp. Jag kan tycka att de är lite väl ivriga på att vilja se resultat. Att göra om en skola tar ungefär fem år, så nu får vi ge det lite tid.
Sjumilaskolan i siffror
Sedan 2013 har 63 personal lämnat skolan och 62 nya har anställts. Anställningar handlar både om tillsvidareanställning och kortare och längre vikariat.
Förra höstterminen hade skolan 52 personal varav 37 pedagoger. Denna termin har man 63 personal varav 42 pedagoger.
På fem år har skolan haft tre rektorsbyten. I dag har skolan tre rektorer.
Inför höstterminen har skolan rekryterat textilslöjdslärare, hem- och konsumentkunskapslärare, specialpedagog, speciallärare, ämneslärare, förskollärare och fritidspedagoger, logoped, skolsköterska.
Skolan har 453 elever från förskoleklass upp till nionde klass.
Ett 30-tal olika språk är representerade på skolan varav somaliska, arabiska och turkiska är de största språkgrupperna.
Vårterminen 2015 gick 65 procent av eleverna ut med behörighet till gymnasiet. En förbättring mot året innan då endast hälften av eleverna kunde gå vidare direkt till gymnasiet.
