Svante Boberg på Bistro soup’n bagel trodde att det var okej att servera Grana Padano i stället för parmesan.
Svante Boberg på Bistro soup’n bagel trodde att det var okej att servera Grana Padano i stället för parmesan.

Så luras du på rätt råvara

ANNONS
|

Hittills i år har minst 38 matställen i Göteborg bytt ut välkända livsmedel mot billigare varianter. Samtliga har fått en anmärkning från miljöförvaltningen.

– Många restauranger skriver till exempel fetaost på menyn utan att tänka att det är något speciellt med det. De är prismedvetna och köper det billigare alternativet, ofta salladsost. De flesta blir förvånade när vi påtalar att det är bedrägeri, säger Daniel Eek som är chef för miljöförvaltningen i Göteborg.

För att få kalla en ost för fetaost måste den tillverkas i Grekland. Mjölken ska komma från får och getter av lokala raser. Sammanlagt finns över 1100 varor som namnskyddats inom EU. Parmaskinka, en annan goding från Medelhavsområdet, måste till exempel vara framställd i provinsen Parma i Italien och ska ha mognadslagrats i minst tolv månader för att få kallas parmaskinka.

ANNONS

– Väldigt få fuskar medvetet. Det handlar nästan alltid om okunskap, säger Daniel Eek.

Matställen med felaktiga menyer måste sluta sälja varan under det namnet. Om restaurangägaren inte rättat till misstaget tills nästa inspektionsbesök kan han eller hon tvingas betala vite. På samma sätt är det också förbjudet att skriva oxfilé om det som serveras i själva verket är ryggbiff eller fransyska.

En av Göteborgs restauranger som nyligen fått en anmärkning från miljöförvaltningen är den franska kedjan Cyranos senaste tillskott, Bistro Cyrano i Majorna.

Där står det parmaskinka på menyn, men det som serverades visade sig vara tysk lufttorkad skinka.

– Det var ett misstag. Bistron har precis öppnat och vår franchise­tagare kände inte till vad som gäller. Vi kommer att ändra på menyn tills den riktiga parmaskinkan levereras, säger Lorenzo Baniassadi, marknadsansvarig för Cyranos alla nio restauranger.

På Bistro Soup’n bagel i centrala Göteborg serveras soppor och bagels. De använder sig nu av riktig parmesan, men fick en anmärkning för en månad sedan.

– Jag visste att det fanns regler för fetaost, men att det gällde parmesanen också, det hade jag ingen aning om. Jag trodde det var okej att använda Grana Padano som är en likvärdig ost, säger Svante Boberg som driver kaféet.

ANNONS

Miljöförvaltningen konstaterar dock att Grana Padano innehåller äggprotein, det gör inte riktig parmesanost. Felaktig märkning kan med andra ord vara farligt för allergiker.

Att många matställen inte känner till reglerna om ursprungsmärkning är kanske inte så konstigt. Det är först det senaste året som frågan lyfts av Livsmedelsverket, på uppdrag av EU.

– Vi tycker att det är viktigt att reglerna följs. När man lyxar till det och går på restaurang ska inte maten ska bytas ut mot billiga kopior, säger Pontus Elvingsson, statsinspektör på Livsmedelsverket.

Bland alla produkter som fått EU-skydd finns också sex svenska matvaror: Kalix-löjrom, bruna bönor från Öland, skånsk spettekaka, sveciaost, hushållsost och falukorv. Dessa måste också produceras under särskilda förhållanden för att få säljas under respektive namn.

Hur skyddar man sig från att få fel mat på tallriken?

– Det går inte. De flesta av oss ser inte skillnad på fetaost och salladsost till exempel. Och olika typer av kött ser ganska lika ut när det är stekt. Smak är lite lättare att gå på. Men generellt är det ju alltid så att man får det man betalar för. Om det verkar för billigt är det troligen så också, säger Daniel Eek.

ANNONS

Totalt finns nästan 1000 restauranger, pizzerior och kaféer i Göteborg som alla kontrolleras mellan en och fyra gånger per år.

Varken Bistro Cyano eller Bistro soup’n bagel fick några klagomål på lokalerna eller maten i övrigt.

Fusket som upptäcktes

Parmaskinka (20 anmärkningar)

Fetaost (17 anmärkningar)

Parmesan (8 anmärkningar)

Krabba (3 anmärkningar)

Oxfilé (2 anmärkningar)

Fårost (2 anmärkningar)

Oxskinka (1 anmärkning)

Förbjudet att ange fel namn

Inom EU kan ett livsmedel få ensamrätt till sitt namn. Förutsättningen är att varan på något sätt är förknippad med regionen.

I dag finns fler än 1100 ursprungsskyddade produkter. Det gäller till exempel champagne, parmaskinka, gorgonzolaost och Kalamata-oliver, Kalixlöjrom, skånsk spettekaka och falukorv.

Det är miljöförvaltningarna i respektive kommun som ser till att restauranger, butiker och grossister följer reglerna.

ANNONS
ANNONS