Många i mediebranschen är oroliga att robotar ska ta över. På bilden ser vi robotar från ett Australiskt universitet.
Många i mediebranschen är oroliga att robotar ska ta över. På bilden ser vi robotar från ett Australiskt universitet.

Så kan robotarna ta över jobben

ANNONS
|

Tanken svindlar. Att mänskligheten, som ägnat årtusenden åt att slita för brödfödan, inte ska behöva jobba mer. Om det blir som vissa forskare förutspår kommer maskiner att upprätthålla effektiviteten i samhället i framtiden – och vi ska ändå kunna äta oss mätta.

- Robotar ersätter inte bara jobb, utan kan också ta bort behovet av att arbeta. Det innebär att vi måste hitta på nya sätt att hålla oss sysselsatta och skapa mening i tillvaron, säger Walild Taha, som är professor i datalogi vid akademien för informationsteknologi på Högskolan i Halmstad.

Läs också: Roboten tar över allt mer (2015-11-22)

ANNONS

Innan vi blir ett helt arbetsbefriat folk, om vi någonsin blir det, har vi dock några steg kvar i utvecklingen. Fortfarande måste robotarna programmeras och styras av människor, vilket skapar nya yrkeskategorier för dem med rätt utbildning och kompetens. Likaså finns det arbetsuppgifter som är svårare än andra att automatisera, som till exempel präster, skogvaktare och pedagoger med specialkompetens.

Det finns även de som hävdar att vi alltid kommer att vilja arbeta och att vi kommer att uppfinna helt nya yrken i robotiseringens kölvatten.

- I och med att vi kan göra saker vi inte har kunnat göra tidigare, kommer välståndet att öka. I takt med att konsumtionsutrymmet blir större skapas nya servicejobb, säger Irene Wennemo, som är statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet.

Strukturomvandlingen har nått tjänstemännen

Hon nämner reseguider, fjällspecialister, anställda på specialrestauranger och bilsupporter. Behov som vi inte haft tidigare, men som kan uppstå i takt med att priserna sjunker på varor och tjänster.

- Industrin har ju länge varit van vid robotiseringen, men nu har strukturomvandlingen nått tjänstemännen vilket förstås skapar en oro, säger hon.

Irene Wennemo var inbjuden att delta i robotdagen som anordnades av Institutet för framtidsstudier i Stockholm. Huvudämnet är hur det ska bli med jobben när Europa storsatsar på att utveckla robottekniken. Bland annat investerar EU 2,8 miljarder kronor till forskning, med målet att stärka Europas position på den globala robotmarknaden. Meningen är att under en femårsperiod utarbeta nya systemför jordbruk, hälso- och sjukvård, transport, säkerhet, tillverkning och hushåll.

ANNONS

Ändå delar inte Irene Wennemo professor Walid Tahas åsikt, om att vi inom en snar framtid kan stanna hemma på sofflocket och låta robotarna stiga upp i ottan.

- Nej, det kommer hela tiden fram nya yrken och arbetstillfällen, säger hon med övertygelse.

Att robotiseringen riskerar att öka samhällsklyftorna ytterligare är de flesta inblandade övertygade om. Det är nästan alltid enklast att automatisera okvalificerade sysslor, som inte kräver erfarenhet och kompetens. Industriarbetare, kassapersonal, säljare och assistenter är bara några av de yrkesgrupper som löper stor risk att försvinna inom en snar framtid. I en artikel i Dagens Arbete förutspår Stefan Fölster på Reforminstitutet att 2,5 miljoner svenska jobb kommer att tas över av robotar och datorer under de närmsta 20 åren. Och de som drabbas hårdast är lågutbildade unga och nyanlända, som redan nu kan ha svårt att hitta arbete.

- En tydlig lösning är utbildning för unga, men också att människor ges möjlighet att utbilda sig flera gånger i livet. När vårt kunnande blir inaktuellt behöver vi hitta nya sorters kunskaper, säger Maja Fjaestad som är statssekreterare hos ministern för strategi- och framtidsfrågor.

Är arbete meningen med livet?

Men om nu människor får chansen att slippa arbeta för sin försörjning, skulle de inte vara glada då? Eller skulle deras liv helt förlora sin mening?

ANNONS

Stefan Fölster på Reforminstitutet och Roland Paulsen, författare och doktor i sociologi vid Lunds universitet, debatterade frågan under robotdagen i Stockholm.

- Det meningsfulla arbetet är något som politiker slänger sig med. Enligt en Gallup-undersökning uppgav tre fjärdedelar av de tillfrågade att de inte skulle gå till jobbet om det inte var av ekonomiskt tvång och var femte var direkt fientligt inställd till sin arbetsplats, säger Roland Paulsen.

Han tycker att det är en utopi, att vi hela tiden ska uppfinna nya jobb när de gamla försvinner. I stället bör vi fråga oss om det inte är mer ledighet vi vill ha. Enligt Roland Paulsen har potentialen för att arbeta mindre aldrig varit större än den är i dag. Han menar att vi har blivit så vana vid att fokusera på kostnaderna i samhället att vi inte ser att den kollektiva rikedomen har ökat.

- Nu är det över 40 år sen vi införde 40 timmars arbetsvecka och fick fem veckors semester. Därefter har ingen lättnad skett i arbetstiden överhuvudtaget, vilket är hög tid nu, säger han.

Roland Paulsen är heller inte främmande för en medborgarlön, en ordentlig summa att leva av för de som inte har jobb. Då kan de som hellre vill utveckla en meningsfull fritid få göra det, medan robotarna och de som absolut vill arbeta kan få sköta ruljangsen.

ANNONS

- Vi jobbar inte så mycket som vi tror, och halva livet har vi en form av medborgarlön. Först när vi växer upp och sen när vi uppbär pension i 20 år, invänder Stefan Fölster.

Han är övertygad om att svenska folket till varje pris vill upprätthålla arbetslinjen, och att arbete är vad som ger mening åt livet. Tvärtemot Roland Paulsen tror han att robotiseringen kommer att öppna för nya meningsfulla sysselsättningar och underlätta egenföretagandet i framtiden.

- Människor vill inte bara göra saker som är givande för dem själva. Meningen med ett jobb är att det man gör är intressant för någon annan än en själv, säger han.

Oavsett vad framtiden kommer att utvisa för människor som individer, så är det uppenbart att robotarna ökar produktionen, framförallt inom industrin. En maskin kan alltid jobba, klagar aldrig och behöver aldrig vara hemma med sjuka barn.

Professor Walid Taha menar att den nya tekniken, trots allt, verkar göra det lättare att hålla människor mätta och glada. Och när vi inte längre behöver oroa oss för våra grundläggande behov, behöver vi hitta nya sätt att hålla oss sysselsatta och hitta mening, säger han.

- Men detta är ett problem som inte kan överlåtas åt tekniker. I robotarnas tidevarv måste vi alla arbeta tillsammans för att skapa en ny vision av livet.

ANNONS

Redan på 1300-talet skriver den arabiska författaren Al-Jazari ”Boken som ger kunskap om sinnrika mekaniska apparater”. Där finns en illustration av en kvinnlig robot som kan fylla och tömma en tvättbalja.

1495 ritar Leonardo da Vinci en mekanisk riddare som kan röra armarna. Skissen anses vara den första som föreställer en humanoid.

1738 konstruerar den franske uppfinnaren Jacques de Vaucanson en mekanisk anka bestående av över ett tusen rörliga delar.

1774 uppfinner Pierre och Henri-Louis Jacquet-Droz en maskin som föreställer en liten pojke och som kan skriva, samt en kvinnlig robot som kan spela piano.

På 1800-talet inriktas robotforskningen mot industrialismen. 1805 tillverkar Joseph Jacquard en mekanisk hålkortsstyrd vävstol som kan massproducera tyger.

1805 konstruerar Henri Maillardet en vattendriven automat i människoformat. Den kan rita sju olika bilder och skriva vers. Handen kan röra sig med hjälp av kamaxlar som drivs av vattenkraft.

1834 uppfinner den brittiske matematikern Charles Babbage en analysmaskin, som har en minneskapacitet på tusen tal med 50 decimaler. Maskinen som är en av de första datorerna, drivs med hjälp av ånga.

1941 skapar Westinghouse Electric Corp två robotar som drivs av elektriska motorer. Den ena heter Elektra och är människoliknande. Den kan dansa, räkna till tio och röka. Den andra roboten heter Sparko och föreställer en hund. Den kan stå på bakbenen och skälla.

1954 designar innovatören George Devol den första industriroboten och två år senare grundas Unimation Inc, världens första robotföretag.

1973 byggs världens första fullstora humanoid i Japan. Wabot 1 kan gå på två ben, lyfta föremål, ta emot röstkommandon, mäta avstånd och konversera på japanska.

1984 byggs roboten Flakey, en mobil robot som utvecklas med ljudsensorer, kameror, laser, motorer osv.

På 1990-talet börjar mängder av japanska företag, däribland Hitachi och Mitsubishi, producera kommersiella robotar.

1995 lanserar Tamagochis, små elektroniska leksaker av plast som fungerar som ett slags husdjur som behöver omvårdnad för att växa och må bra.

1996 landar USA microrovern Sojouner på en annan planet. Den sexhjuliga farkosten samlar in prover, fotograferar miljön och sänder bilderna till jorden.

1999 testas Kismet, världens första sociala robot. Den interagerar med hjälp av ögonrörelser, huvudrörelser och ansiktsuttryck.

2001 lanseras humanoiden Asimo, en fjärrstyrd figur som på olika sätt kan interagera med människor. Ett stort antal humanoider utvecklas i Japan och visas upp för världen.

2009 startar Google sitt program för självkörande bilar i Kalifornien.

Under de senaste decennierna har robotar utvecklats för att kunna ersätta människor inom bland annat industrin, medicin, juridik, journalistik och vetenskap.

ANNONS