Ännu ett år har passerat i Göteborgspolitiken. Det blev ett annorlunda sådant, präglat av coronapandemin, där det splittrade politiska landskapet satt sina spår.
Ett alliansstyre i form av en liten minoritet, och totalt fem olika politiska block har gjort att vi sett diverse konstellationer för att driva politiken framåt, ibland genom alliansen, ibland genom olika oppositionspartier, men där frågorna också ofta fastnat när politikerna misslyckats sluta sådana här uppgörelser.
Bråket om pandemi-politiken
För i Göteborg blev det aldrig någon borgfred, så som det blev nationellt i våras. Tvärtom. Bit för bit brakade samarbetet samman.
Sverigedemokraterna fick inte vara med, något D-gruppledaren Martin Wannholt kritiserade. Han lämnade rummet, men menade att tanken aldrig var att lämna samarbetet. Det tolkades dock så av alliansen.
Sedan puttades de rödgrönrosa ut. Kvar blev alliansen och Socialdemokraterna.
Samtidigt har partierna som lämnats utanför lagt förslag på förslag för att driva pandemiarbetet framåt.
En lite lugnare sommar kom och gick, och så i november, när den andra vågen var ett faktum, misslyckades partierna återigen med att komma överens. Staden var på vippen att gå upp i krisledningsnämnd, vilket innebär att besluten snabbt fattas centralt och inte ute i nämnderna som normalt äger frågorna och bara görs vid sådant som katastroflägen. Alliansstyret hade försökt ta fram ett antal åtgärder som skulle få brett stöd, men även nu visade splittringen sitt ansikte: Socialdemokraterna lämnade eftersom punkten om ett språkkrav för omsorgspersonal föll.
Politisk ängslighet, enligt oppositionsrådet Jonas Attenius (S). Enligt kommunstyrelseordförande Axel Josefson (M) berodde det dock på att detta var enda punkten som inte fick det breda stödet de ville se, och att det var viktigast att snabbt få alla de andra åtgärderna på plats.
LÄS MER:
Coronakonflikt i Göteborg - om språkkrav för omsorgspersonal
LÄS MER:
Utredning klar: Stora brister i hanteringen av coronasmittan på äldreboenden i Göteborg
LÄS MER:
Så skapade coronakrisen politisk splittring i stadshuset
Skeppsbron
Planerna påbörjades redan 2005 och sex år har gått sedan fullmäktige godkände detaljplanen. Men kritiken mot projektet har också funnits i många år, sedan det visat sig att det går back rejält.
Politikerna har försökt, men inte lyckats pressa kostnaderna och Skeppsbroarbetet har stått stilla i flera år.
Att staden är indelad i fem politiska grupper har inte gjort processen enklare.
Så i våras lyckades alliansen och Socialdemokraterna hitta en gemensam väg framåt. Det visade sig dock att det Liberalerna var splittrade i frågan, och risken att partierna åter skulle misslyckas med att driva frågan framåt var uppenbar.
Demokraternas kritik handlar om kostnader: ”att S och alliansen skickar ned 1,2 miljarder kronor rakt ned i älven”, som partiledaren Martin Wannholt uttryckt saken.
För Miljöpartiet och Vänsterpartiet är det i första hand p-garaget som svider, eftersom de inte tycker att det är rimligt att lägga en miljon kronor per p-plats, när de samtidigt vill att biltrafiken ska minska.
Beslutet skulle ha tagits i oktober, men under sittande fullmäktigemöte stod det klart att det skulle stoppas, eftersom ny information hade nått politikerna tidigare samma dag.
12 november 2020. Det var då, efter åratal av bordläggningar, återremisser och fördyringar, som det stod klart att bygget av Skeppsbron får klartecken.
Trots det lever debatten om det enorma projektet vidare, där det dyra p-garaget är i fokus. Axel Darvik, blivande gruppledare för Liberalerna, som alltså är en del av uppgörelsen, menar att pengarna inte kommer att räcka för att bygga det underjordiska garaget.
LYSSNA:
Maktens årskrönika om Skeppsbron
LÄS MER:
Klart för byggstart på Skeppsbron
LÄS MER:
Ny strid om garaget på Skeppsbron
LÄS MER:
Älvstaden är ännu ett tecken på att något är grundligt fel
Bosättningslagen och asylsökande
Bakgrunden är att en rad kommuner i landet, med socioekonomiskt utsatta områden, fick anmäla undantag från ebo-lagen. Tanken är att det här ska få asylsökande att flytta till andra områden än de utsatta, segregerade.
Socialdemokraterna, Demokraterna och Sverigedemokraterna ville begränsa asylmottagandet i hela Göteborg. De rödgrönrosa ville inte ha några undantag alls, medan alliansen menade att det faktum att det aldrig var tänkt att hela städer skulle undantas gjorde att det var bäst att fokusera på de utsatta områdena.
S, D och SD lyckades dock driva igenom saken i våras och hela staden anmäldes som undantag.
Men Göteborgs och en rad andra kommuners agerande fick kritik av regeringen, eftersom det aldrig var tänkt att undantaget, som är en överenskommelse mellan regeringen, L och C, skulle gälla de allra rikaste områdena. Och lagen täpptes till.
Det här fick S i Göteborg att, trots hård kritik och en svekdebatt från D och SD, att backa, och i slutändan anmälde staden de socioekonomiskt utsatta områdena till undantaget.
Trots allianslinjen är Moderaterna internt splittrade i frågan, och fullmäktigeledamöterna Mattias Tykesson och Hampus Magnusson valde att lämna salen när frågan skulle avgöras i oktober eftersom de ville se en tuffare M-linje.
LÄS MER:
Klart: Här begränsas asylmottagandet i Göteborg
LÄS MER:
Hela Göteborg kan inte undantas. Bråk om ebo-lagen
LÄS MER:
Intern strid inom M - Magnusson lämnade möte
LÄS MER: S i Göteborg går emot regeringen om asylsökande
Det havererade skolvalet
Det finns också fall där fel skoladress användes, vilket gjorde att barn som egentligen bodde längre bort, knuffade ut barn som bodde närmre skolan. Efter att skolväsendets överklagandenämnd prövat saken gav de barnen rätt och staden fel, men det hjälpte inte. Det fanns ändå inga skolplatser kvar.
I grunden handlar det om att det finns för få skolplatser i populära områden, som Majorna, där mängder av elever fått skolplats på Hisingen istället, men problemen späddes på i och med en rad fel som gjordes av grundskoleförvaltningen. Den arbetsgrupp som hade ansvaret hade varken tillräcklig kompetens eller chefsstöd, och var ändå satta att ta beslut som berörde tusentals barn i staden.
Nu pågår stora förändringar i staden, både skola och skolval organiseras om. Mindre fokus blir på integration, för många blir det färre skolval och tanken är att det ska bli tydligare att elever inte kan hamna hur långt bort som helst.
LYSSNA:
Maktens årskrönika om Skolvalskaoset
LÄS MER:
Barn får rätt efter stadens miss men problemen består
LÄS MER:
Därför bröt tjänstemännen mot reglerna
LÄS MER:
Ministern om hur skolvalet kan göras om
LÄS MER:
Såhär görs skolvalet och skolan om i Göteborg
Liberalt skifte
Hon motiverade saken med att hon suttit länge och att det är dags att sluta, inte att bakgrunden är kritiken kring skolvalet. Axel Darvik (L) som tar över som gruppledare efter Odenjung har dock lyft fram kaoset till skolan som en orsak till opinionsraset för partiet i GP/Sifos lokala mätning.
Redan som oppositionspolitiker brann Helene Odenjung för skolan och efter valet 2014 drev hon igenom den utredning som ledde fram till att skolan centraliserades, och att stadsdelarna blev av med ansvaret.
Samtidigt har det som bekant funnits problem i det nya systemet, vilkets synts tydligt i årets skolval. Själv säger hon att det inte är därför hon slutar och hon har suttit kvar under hösten när de förändringar som ska göra att något liknande kaos inte inträffar igen tas fram.
Helene Odenjung, som var en stark anhängare av Jan Björklund, har också haft den tunga rollen som vice ordförande i Liberalerna nationellt. Men efter att Nyamko Sabuni, som står för en annan riktning än Björklund, tog över som partiledare möblerades partistyrelsen om, och Odenjung hade inte längre kvar sin inflytelserika plats.
Axel Darvik, som är den som ska ta över som gruppledare efter Helene Odenjung, stödde däremot Nyamko Sabuni i partiledarstriden mot Erik Ullenhag och vill förnya Liberalerna i Göteborg när han tar över.
LÄS MER:
Halvtid i Göteborgspolitiken - SD och V de stora vinnarna
LÄS MER:
Skolkommunalrådet lämnar politiken vid årsskiftet
LÄS MER:
Beskedet: Axel Darvik nytt kommunalråd för Liberalerna
LÄS MER:
Historisk högermajoritet i Göteborg som vägrar samarbeta
Köerna till Hovås
En diskussion om bilismen och framkomligheten på väg 158, mellan Hovåsmotet och Brottkärrsmotet har blossat upp. Trängseln här har ökat i och med att ett helt nytt bostadsområde i Hovås byggts de senaste åren.
Trafikverket håller på att bredda vägen för att lägga till busskörfält, men alliansen, S och D menar att det här inte kommer att förbättra situationen för bilisterna.
I september drev de igenom i kommunstyrelsen att man ska vända sig till Trafikverket för att trycka på för att det ska bli enklare att ta sig fram här, även med bil, och tillåta samåkning i busskörfältet.
MP och V röstade emot eftersom de menar att det skulle försämra för kollektivtrafiken och öka bilismen och Daniel Bernmar (V) menade att det var märkligt att detta lyfts strax efter att GT visat att en oproportionerligt stor andel av kommunalråden, 5 av 18 ledamöter, bor i just Hovås.
Axel Josefson (M) såg inget samband.
– Jag tror inte att det har så mycket att göra med vilka som bor i Hovås, utan jag tror mer att det handlar om att vi har ett trafikproblem på samma sätt som vi har ett trafikproblem på 155 till Torslanda och Öckerö. Den frågan har också varit uppe i kommunstyrelsen.
Trafikverkets regiondirektör avfärdade dock möjligheten att låta bilar köra i bussfältet.
LÄS MER: Infekterad politisk strid om köerna på väg 158
LÄS MER:
Politisk strid om vägen till Hovås
Linbanan återuppväcks och dör igen
Men så i november 2020 såg prestigeprojektet ut att få en ny chans. En hemlig grupp föreslog att de skulle finansiera och bygga klart linbanan till 2023.
Efter några veckor av hemlighetsmakeri trädde tre tunga namn, med internationellt kapital i ryggen, fram.
Efter att ha träffat dem ratade dock kommunstyrelseordföranden Axel Josefson (M) förslaget. Han såg inte att det fanns någon ny fakta på bordet, eller att kostnaderna skulle kunna halveras och konstaterade att det inte finns några gratisluncher, att risken i slutändan skulle hamna på Göteborg.
Vänsterpartiets gruppledare Daniel Bernmar, ville dock inte rata förslaget i det här skedet, eftersom han inte ser att det finns några andra bättre alternativ för att snabbt bygga ut kollektivtrafiken. Helst hade han velat se en helt offentlig finansiering av linbanan, men eftersom partiet vill att staden ska ha en linbana kan han tänka sig en kompromiss, och en fortsatt diskussion för att se om detta kan vara en väg framåt.
På byggnadsnämndens sammanträde den 15 december fick dock linbanan sitt formella avslut, när detaljplanearbetet avbröts. Dagen efter, i kommunstyrelsen, röstades även Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag, om att analysera det nya förslaget om linbana, ned.
LÄS MER:
Hemlig grupp i Göteborg vill finansiera och bygga linbanan
LÄS MER:
Sista spiken i kistan för linbanan
LÄS MER:
Josefson ratar näringslivets förslag
Förskollärare sprids för vinden
Bakgrunden till mycket av detta har varit att sprida ut förskolelärarna mer jämnt över staden, eftersom vissa förskolor haft betydligt fler förskollärare än andra, och det har varit svårt att locka utbildad personal till förskolor i utsatta områden, där behovet kanske är som störst.
För enskilda rektorer handlar det om att få ihop budgeten. Därför ersätts utbildad högskoleutbildade förskollärare med personal utan, eller med kortare utbildning och lägre löner.
Resurserna till förskolorna har tidigare fördelats ojämnt i staden, en del har haft betydligt högre kostnader än andra, och när en ny resursfördelningsmodell infördes 2018, där pengarna fördelas jämnt utifrån antalet barn, blev det problem för förskolor som haft mer pengar och behövt skala bort kostnader. Alltså dyr, högutbildad, personal.
Medan Vänsterpartiet menar att det är mer resurser som är lösningen, menar den moderata nämndordföranden Hakan Önal att det bara skulle spä på segregationen ytterligare, och att ojämlikheten måste rättas till först.
LÄS MER:
Förskoleassistenter skulle rädda förskolan - införandet får kritik
LÄS MER:
Förskollärare tvingas byta arbetsplats i Göteborg
LÄS MER:
Protester mot växande barngrupper på förskolor i Göteborg
Gängkriminalitet och inga utsatta områden
Förslag på förslag om hur tryggheten ska öka kom från olika politiska håll. V, MP och FI ville öka resurserna för att jobba förebyggande. Demokraterna föreslog att kommunstyrelsen begär att regeringen snabbar på arbetet med att se till att Göteborg får mer polisresurser och SD att man tittar på om det är möjligt att hjälpa polisen med sådant som administrativ personal.
I stadens budget för 2020 har styrande alliansen drivit igenom målet att staden inte ska ha något område som är med på polisens lista över utsatta områden år 2025.
Till följd av detta har AB Framtidens styrelse beslutat av avsätta 11 miljarder kronor och tagit fram ett strategidokument för hur de utsatta områdena ska lyftas. Det handlar om stadsutveckling, att renovera och bygga nytt, och att fokusera på ökad trygghet och lokal närvaro.
I budget för nästa år togs nästa steg i alliansens plan: en handlingsplan för att involvera exempelvis skola, socialtjänst och statliga myndigheter som Försäkringskassan och Skatteverket i arbetet, tillsammans med föreningsliv och civilsamhälle.
LYSSNA:
Maktens årskrönika om de utsatta områdena
LÄS MER:
Så ska Göteborg få bort alla utsatta områden - på fem år
LÄS MER:
Pilotprojektet: Biskopsgården ska gå från förort till trädgårdsstad
LÄS MER:
Så ska staden jobba för att halvera otryggheten
LÄS MER:
Så vill Göteborgspolitikerna bekämpa gängen