På Rinkebyskolan vändes trenden

ANNONS
|

Det finns paralleller mellan situationen vid Järnbrottsskolan, som GP berättade om i går, och Rinkebyskolan i Stockholm.

1989 var Rinkebyskolan vandaliserad, skolledningen sa upp sig, 16 lärare slutade och det talades om att riva hela rasket. Trettio procent av de duktigaste eleverna lämnade skolan, kvar blev de svagaste eleverna, med låg studiemotivation, och som krävde stora lärarinsatser.

- Då fick jag frågan varför jag ville bli rektor där. Jag svarade att den skolan måste ha den största utvecklingspotentialen i Stockholm, om inte i hela Sverige, för sämre än så här kan det ju inte bli, säger Börje Ehrstrand.

ANNONS

Han fick sedan möjlighet att handplocka sin ledarstab och började med att fråga både elever, föräldrar och personal vad de ville göra med Rinkebyskolan. Svaren var samstämmiga: en hel och ren skola, som skulle vara trygg för barnen och lära dem mycket så att de skulle klara sig bra i framtiden.

- Det var den bästa tolkningen av den svenska läroplanen som jag någonsin hört, säger Börje Ehrstrand.

Det fortsatte med att skolan snyggade till med hjälp av föräldrar och elever gemensamt och att man införde normer och regler, dels för lärandet och dels för uppförandet i lokalerna.

- Vill man förbättra en verksamhet måste man gå systematiskt till väga, ett steg i taget och inte tro att allt går att lösa på en gång samt ha ett bra samarbete med den politiska majoriteten. Att arbeta med ungdomar är att följa en komplicerad karta, leder man dem inte rätt, finns det andra som leder dem fel, säger Börje Ehrstrand.

1989 sökte sig 30-40 procent av eleverna bort från Rinkebyskolan. I dag bor var femte elev vid skolan inte i Rinkeby utan har sökt sig dit från andra delar av Stockholm.

Rinkebyskolan

ANNONS