Av de tre storhelgerna runt jul och nyår brukar trettonhelgen normalt sett vara den allra mest intensiva på Östra sjukhusets akutmottagning, som tillhör Sahlgrenska universitetssjukhuset. Vårdavdelningarna brukar fyllas av långt fler patienter än vad man har bemannade vårdplatser för.
Men så blev inte fallet i år trots rekordhögt antal sökande under flera av dagarna. Trots att alla siffror egentligen pekar åt fel håll – de öppna vårdplatserna minskar samtidigt som antalet patientbesök ökar – kan verksamhetschefen och överläkaren Maria Taranger, något förvånat, ändå berätta om ett positivt utfall.
– Jag bävade för att jag skulle vara jour under trettonhelgen för jag visste hur det brukar vara. Men jag blev chockad över att det var så lugnt. Bara under en av alla helgdagar hade vi fem överbeläggningar på verksamhetens 151 vårdplatser. Alla andra dagar hade vi lediga platser, säger hon.
Beläggningsgraden hittills under januari har varit strax under 94 procent. Målet för Sahlgrenska är att nå 90 procent vilket innebär att det ofta finns lediga platser för patienter som kommer in.
LÄS MER:Så kapade akuten väntetiderna i sommar
Arbetssätten sprids till andra sjukhus
Hon berättar att många års arbete ligger bakom förbättringen. I princip finns det fyra förklaringar där samtliga åtminstone delvis handlar om ett ökat fokus på patientgruppen sköra äldre – multisjuka personer för vilka ett besök på akuten faktiskt riskerar att förvärra tillståndet.
• Mobila team. Sedan 2017 besöker mobila team, med läkare och sjuksköterska, sköra äldre i hemmet för att ge dem den vård som de behöver. Det gör att sjukhuset vågar skicka hem patienter tidigare både från avdelningarna och akuten samt minskar behovet av återinläggning.
• Nya arbetssätt. Sedan 2018 jobbar akuten efter en modell där patienten direkt får träffa ett bedömningsteam med läkare, sjuksköterska och undersköterska för att göra en plan för exakt vad som ska ske på akuten. Liknande arbete har även skett på vårdavdelningarna under flera år där man direkt sätter ett planerat hemgångsdatum i samråd med patienten.
• Närakuten. Patienter med lindrigare besvär kan få snabb vård på närakuten som öppnade 2017. Den fungerar ungefär som en vårdcentral, men med skillnaden att alla patienter kommer från den vanliga akutmottagningen.
• Bättre samarbete med kommunen. Utskrivningsklara patienter får numera komma ut från sjukhuset redan inom en eller två dagar, i stället för som tidigare sju-åtta dygn.
Arbetssätten sprids just nu även till de andra akutmottagningarna och vårdavdelningarna på Sahlgrenskas olika sjukhustomter. Dock med några års fördröjning, enligt Maria Taranger.
LÄS MER:Här gör Stina, 94, ett sjukhusbesök i sitt eget kök
Vårdkris i Stockholm
Samtidigt som akutsjukvården på Östra går i rätt riktning rapporteras det om en vårdkris i Stockholm. Maria Taranger säger att hennes arbetsplats till stor del skiljer sig från exempelvis Karolinska universitetssjukhuset. Framförallt då man i Göteborg satsar brett, bland annat just på multisjuka äldre, istället för att profilera sig som ett spetssjukhus för enbart de mest avancerade patienterna.
– Jag tror att att man behöver tänka om i Stockholm. Det handlar inte om att dela upp i diagnoser. Man måste fokusera på sköra äldre för att de ska kunna vårdas utanför sjukhuset, inte bara blunda och säga att det är fel att de söker sig till akuten. Det tyckte vi också innan, men det har vi slutat med. Nu säger vi "OK, du är här nu. Hur hjälper vi på bästa sätt?" istället för att muttra om remisstvång.
– Allting hänger ihop. Om vi satsar på den gruppen får vi också mer resurser för yngre grupper med mer speciella sjukdomstillstånd. Man behöver både bredd och spets.
LÄS MER:Akuten på Sahlgrenska – överfull, anmäld och alltid öppen
