Som det kommunala regelverket ser ut får en stadsdel fritt använda eget kapital motsvarande 0,7 procent av kommunbidraget. Behöver man ytterligare medel måste man ställa frågan till kommunstyrelsen.
Och det hade tre stadsdelar gjort inför onsdagens möte.
Alliansen krävde avslag
• Norra Hisingen ville använda 15,7 miljoner kronor. GP har tidigare rapporterat om stadsdelens ekonomiska problem, som bland annat uppstått på grund av ökade kostnader inom individ- och familjeomsorg samt äldrevård. Enligt en prognos som stadsdelsförvaltningen tidigare tagit fram handlar det om ett underskott på 40 miljoner kronor vid årets slut.
Kommunstyrelsen gick dock på Alliansens linje och avslog stadsdelens begäran.
Vänsterpartiets kommunalråd Daniel Bernmar kallar beslutet ansvarslöst och säger att det kommer att slå hårt.
– Stadsdelen är redan inne på hårda besparingar. Det här kommer att göra situationen ännu allvarligare.
Camilla Blomqvist är stadsdelsdirektör i Norra Hisingen och berättar att prognosen har förbättrats något och att det nu handlar om ett underskott på 21 miljoner.
– Rent konkret betyder det att vi inte får de pengarna som vi har begärt, utan vi får jobba vidare med de långsiktiga åtgärder vi har tagit. Det är åtgärder som innebär besparingar på 80-90 miljoner under 2019, säger hon.
Men ni har fortfarande ett underskott på 21 miljoner kronor i år, kräver det fler nedskärningar?
– Vi kommer att få titta på om de räcker eller om fler åtgärder ska till.
LÄS MER:Efter stadsdelens tunga sparkrav: Fritidsgårdarna näst på tur
Långdragna processer
• Majorna-Linné hade ansökt om att få använda 8,3 miljoner kronor av det egna kapitalet. Även här är det individ- och familjeomsorg som orsakat högre kostnader än budgeterat och stadsdelen betonar att man under flera års tid tvingats till tuffa neddragningar. Stadsdelens prognos visar att man totalt kommer göra ett underskott på 15 miljoner kronor.
Men även här avslog kommunstyrelsen stadsdelens begäran, både Alliansen och Socialdemokraterna röstade för ett avslag.
För stadsdelen har dagens beslut ingen betydelse, menar Kamila Othman, ekonomichef på stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné.
– De här processerna är långdragna och under tiden vi väntade på besked började vi arbeta med en åtgärdsplan. Det visade sig senare att vi hade flera engångsintäkter som vi inte kände till när vi ställde frågan. De här intäkterna täcker i stort sett upp det underskott vi hade i prognosen, säger hon.
LÄS MER:Efter nedskärningshotet – fältassistenterna fredas
Västra Göteborg får pengar
• Västra Göteborg hade ansökt om att få använda 25 miljoner kronor av det egna kapitalet och här blev beslutet ett annat. En enig kommunstyrelse ställde sig bakom begäran.
I Västra Göteborg är det sektor utbildning som dragit på sig högre kostnader till följd av den omorganisation som genomförs av stadsdelens skolor och förskolor. Detta tyckte kommunstyrelsen uppfyllde de synnerliga skäl som krävs för att en stadsdel ska få använda mer eget kapital.
– Västra Göteborg har gjort en hel del åtgärder och förklarat varför de behöver använda eget kapital. De andra två har ett eget jobb att göra, säger Helene Odenjung, kommunalråd (L).
Hon konstaterar att den här typen av påstötningar kommer från stadsdelarna emellanåt och att det finns ett regelverk för hur de ska hanteras – och om det inte finns synnerliga skäl, så blir det nej.
– Jag tycker att det är viktigt att man gör det man kan. Det är lätt att be någon annan lösa situationen. Jag har förståelse för att det är tufft, men man måste ändå ta det ansvar man har.
