Kunskapen om hur en rättegång går till är ofta dålig. Advokater och andra ombud upplyser alltför sällan om vad som kommer att hända under rättegången, vilket gör att många känner sig osäkra och har svårt att förstå gången.
Det framgår av en undersökning som Göteborgs tingsrätt gjort, där 189 personer tillfrågats om hur de upplevt att framträda i en rättegång. Man har frågat tilltalade, vittnen, målsägare och även häktade. De tillfrågade är mellan 14 och 80 år och undersökningen genomfördes under två veckor i höstas och gäller enbart brottmål.
Delvis bra betyg
Information, kallelser och bemötande från tingsrätten får bra betyg, även om vissa upplevde kallelsen som hotfull när man talar om vite och hämtning om man uteblir. Bara en tredjedel hade haft någon kontakt med tingsrätten innan förhandlingen.
- Vi är naturligtvis glada över att tingsrätten får bra betyg av dem som deltar i våra rättegångar, men samtidigt har vi en hel del att ta till oss, säger rådman Eva-Charlotte Salvall som arbetat med studien. Vad som slår oss i undersökningen är att många som deltar i rättegångar är uppstressade och nervösa. Sedan var det lite förvånande att många visste så lite om hur en rättegång går till och vilka som framträder i rätten. Speciellt nämndemännens roll var uppenbart okänd för många och vissa undrade var juryn fanns. Både vi och ombuden behöver informera de medverkande bättre.
Förseningar vanliga
Eva-Charlotte Salvall anser att det kan vara svårt att ha skilda väntrum för tilltalade, målsägare och vittnen, även om många upplever konfrontationen i korridorerna innan en rättegång som mycket obehaglig.
- Rättegångar är offentliga vilket innebär att alla har tillträde, säger hon.
Ett antal tillfrågade menade att högtalaranläggningen i rätten när vittnen kallas var undermålig. Det riktas också kritik mot de ofta långa förseningar som rättegångar drabbas av. 36 procent av alla kallade kom inte in på utsatt tid och över hälften av dessa fick vänta mer än en halvtimme utan att någon information gavs om orsaken till förseningen.
Rädda för repressalier
Inne i själva rättssalen tyckte många vittnen och målsägare att man inte fick komplettera och bemöta vad som sades även om de flesta fick tala till punkt. 50 procent upplevde förhöret som obehagligt.
Många tyckte också att det gick för lång tid mellan brottstillfället och rättegången och flera målsägare tyckte att man inte brydde sig om dem utan i stället fokuserade på den tilltalade och hans eller hennes upplevelser. De flesta kände sig trygga under förhandlingen, men många vittnen och målsägare var ändå rädda att bli igenkända och riskera repressalier.
De häktade som deltog i enkäten gav delvis en annan bild. De flesta tyckte inte att de blivit rättvist behandlade och var också mer kritiska mot hur domare och åklagare agerade under rättegången.
