I Göteborg finns planer – klara eller pågående – för att bygga drygt 38000 bostäder under de kommande åren. Som grafiken intill visar fortsätter byggboomen i Lundby samtidigt som den tar fart på allvar i Askim-Frölunda-Högsbo. En tredjedel av alla planerade nya bostäder ska byggas i de två stadsdelarna.
På Västra Hisingen och i Angered händer däremot inte lika mycket. Trots en kraftigt växande befolkning och stor trångboddhet – som till och med tar sig uttryck i att allt fler familjer helt saknar en bostad, något som stadsrevisionen slog larm om nyligen.
"Folk knös in"
Gun Holmertz, verksamhetsansvarig på Caritas i Hjällbo, har följt hur invånarantalet i stadsdelen ökat år för år – trots att det inte byggts annat en enstaka villor i Gårdsten på senare år.
– Folk knös in. Ett antal tusen människor saknar bostad – att det bara tillåts. Kommunen måste ta ett helhetsgrepp, säger hon.
I sitt arbete med utsatta människor i stadsdelen har Gun Holmertz sett exempel på hur folk bor 10-15 personer i en trea, och ibland fler.
Angered har tagit mot flest
Som GP tidigare berättat har Angered tagit mot flest nyanlända av alla stadsdelar – 1250 personer sedan början av 2015. Till stor del beror det på ebo-lagstiftningen som ger asylsökande rätt att ordna eget boende, vilket oftast betyder som inneboende hos redan trångbodda släktingar eller vänner.
Att bygga mest i centrala staden och på några punkter i anslutning till kollektivtrafik ligger i linje med Göteborgs kommuns utbyggnadsplan. Staden är glest bebyggd och förtätning anses vara ett sätt att göra staden mer attraktiv samtidigt som bilberoendet inte ökar ytterligare.
Men det handlar också om marknadskrafter. Det är helt enkelt mer lönsamt att bygga centralt, där priserna är högre.
– Vi har samma lagstiftning när det gäller byggregler och samma lokala krav som i centrala delar. Det är samma anslutningsavgifter och kostnader runt omkring. Så även om det är lägre markpris i ytterområden, så blir det en svårare affär, säger Pehr-Olof Olofsson, regionchef Peab bostads AB.
Martin Svahn, chef för JM region Väst, håller med.
– Det är svårare att bygga med hög lönsamhet och att faktiskt få ihop projekten ute i mer perifera stadsdelar där det finns sociala utmaningar. Från marknadens sida generellt är det ett större intresse att bygga i områden där man kan få mer intäkter, säger han.
Just nu finns det färdiga eller pågående detaljplaner för 2066 bostäder i Angered. Det handlar bland annat om lägenheter i Gårdsten och vid Titteridammsvägen samt bostäder i Gunnilse och Olofstorp.
"Finns vilja att stärka utsatta områden"
Om alla blir verklighet skulle det innebära att byggtakten i stadsdelen ökar – de senaste åren har den varit ännu lägre – och på sikt kan det bli mer. För även om huvudfokus handlar om att bygga centralt och i mellanstaden är ytterområdena inte helt bortglömda av stadens styrande.
– Det finns en politisk vilja att stärka utsatta områden och det finns mer på gång, som inte syns i färdiga planer än, säger Birgitta Lööf, tillförordnad chef planavdelningen på stadsbyggnadskontoret.
Och från byggherrarnas sida har också intresset ökat något, eftersom de ser att betalningsvilja och betalningsförmåga ökar.
– Jag har jobbat med de här frågorna i sexton år och intresset att bygga i de här områdena har blivit klart större. Vi bygger till exempel småhus i Länsmansgården just nu. Det fungerar jättebra, säger Martin Svahn på JM.
Fakta: Angered
Stadsdelen Angered har 51214 invånare (år 2015).
Fem år tidigare var invånarantalet 47792.
Under den perioden färdigställdes 142 bostäder i stadsdelen, varav 104 småhus.
Sedan år 2000 har det byggts totalt 866 bostäder i Angered, fördelat på 699 småhus och 167 bostäder i flerbostadshus.
I Angered innehåller 16,2 procent av hushållen fler än fem personer. Motsvarande siffra för hela staden är 6,1 procent.
Källa: Göteborgs stad (Göteborgsbladet)
