Det var på midsommardagen som Melissa skulle åka och hälsa på sin syster. Hon bor själv i Skövde och anlände till Göteborgs Centralstation vidklockan 18.
–Det var väldigt tomt både på tåget och på Centralstation. Det första jag ser när jag kliverav tåget är en grupp på sex killar.Så fort de såg mig sa de att de tyckte att jag var snygg och började ropa efter mig, berättarMelissa Touma för GP. Nyheter24 var först med att skriva om händelsenoch även GT har skrivit om den.
Melissa gick raka vägen in på Pressbyrån för att ta reda påvilken spårvagn hon skulle ta för att komma hem till sin syster. Det visade sig att hennes vagn skulle gå ett par minuter senare så hon sprang från Pressbyrån mot vagnen.
–Jag ser att de här killarna springer efter. Men jag försöker intala mig själv att de också har bråttom till vagnen.
Väl på vagnen sätter sig Melissa bredvid en kvinna med ett barnför att slippa oväntat sällskap. Men kvinnan hoppar av vid nästa hållplats. Genast kommeren avkillarna i gänget ochsätter sig bredvid henne, på det yttersta sätet.
– Så jag är fast. Han tar upp sin mobil och pratar med någon på arabiska. Det han inte vet är att detär mitt modersmål. Jag hör hur han säger ”Nu har vi henne, stora läppar, ljusbrunt hår och långa ben. Det är som att vinna på lotto!”Då blev jag rädd på riktigt, berättar Melissa.
Samtidigt smygfotar övriga killar i gänget henne. Det märker hon eftersom en råkar glömma att stänga av blixten så den går av när han fotar henne.
Det visar sig att Melissa tagit fel spårvagn så hon måste kliva jag av i Bergsjön och vänta i 20 minuter på nästa vagn. Då går killarna fram och börjar tjata på henne.
–De vill att jag ska åka med i deras bil och när jag säger nej så blirde allt mer aggressiva.Speciellt killen som satt bredvid mig på spårvagnen, det kändes som att han var ledaren. Det var väldigt obehagligt, minns Melissa.
I ett försök att få killarna att lämna henne i fred börjar Melissapratai telefon med sin mamma. Mendet stoppar inte killgänget, defortsätter försöka prata med henne fastän hon pratar i telefon.Till slut kom spårvagnen och hon söker tillflykti den.
–Men då kommerledaren och säger att han vill ha mitt nummer. Han fortsätter attinsisterafast jag säger nej.
När hon ser att chauffören går in i spårvagnen springer hon fram till honom.Hon berättar för honom vad som hänt och säger att killarna får henne att känna sig obekväm.
– Då gårchauffören fram till ledartypen och säger att han har två val – "respektera tjejen eller gå av min vagn", återger Melissa.
Först då ger killen upp och lämnar spårvagnen. Melissa kände sig äntligen fri igen, men samtidigt störde det henne att så många personer bevittnat de olika scenerna utan att gripa in.
–Ingen reagerade under hela resan och försökte hjälpa mig.Det får mig att undra om det här är så himla vanligt att folk har slutat reagera.
Har du råkat ut för liknande situationer tidigare?
– Ja, det händer med jämna mellanrum att män är för påstridiga och inte ger sig.Men jag har också hört många liknande historier från andra. Det obehagliga är att detkan hända var som helst, när som helst. Jag vill inte förmedla att man ska gå runt och vara rädd, men jag tycker att man ska vara försiktig, menar Melissa.
Men än så länge har hon inte polisanmält det inträffade. Anledningen är att hon inte vet om det hon utsattes för klassas som ett brott eller om det skulle gå att leda i bevis.
– Hade jag kunnat spola tillbaka hade jag kontaktat polisen direkt så de hade kunnat ge mig tips om hur jag skulle få bort killarna. Men när jag var mitt uppe i situationentänkte jag att killarna säkert bara skulle ha bortförklarat sitt beteende med att de ville ge mig skjuts, säger Melissa.
Men eftersom Melissas historia fått stor spridning blev hon själv uppringd av en polis under gårdagen. Han frågade henne vilken spårvagn hon hade färdats med och vilken tid det var.
– De ska försöka hitta inspelningen från spårvagnen. Men jag vet fortfarande inte om jag kommer anmäla det som hänt.
Varför inte?
– Jag försökte anmäla till polisen ganska nyligen att min identitet kapats på nätet.Men då sa polisen att de inte kunde göra något.Jag tänker att polisen inte kommer ta seriöst på det här heller. Därför har jag själv skrivit om det och spridit det på nätet. Det är mitt sätt att bekämpa det här problemet, säger Melissa.
Händelsen har satt spår i Melissa. Men hon menar att hon vägrar låta den ta kontroll över hennes liv.
– Nej, jag kommer aldrig låta det här påverka mitt liv. Däremot ska jag vara mer försiktig, utan att för den sakens skull vara rädd.
Vad har du fått för respons på det du självskrivit och det som tidningar skrivit om dig?
– Många har hört av sigtill mig. Några ger mig tips på larm och appar. Men det är även många som skriver att de förstår hur jag känner och att de själva känner igen sig.
Men Melissa har inte bara fått positiv respons. En del har hört av sig och sagt att de tycker att hon får skylla sig själv.
– Det har främst varit män somtycker att jag får leva med att folk beter sig eftersom jag ser ut som jag gör. Men varför ska jag behöva utstå trakasserier för att folk tycker att jag är vacker? Det är speciellt killar som skrivit så. Men de tänker inte på att det kan drabba derassyster, barneller mamma. Då tänker de nog inte att "hon förtjänar det", resonerarMelissa.
Hennes poäng är att ingen ska behöva utstå det hon gjorde den dagen.
– Jag vill förmedla att det här inte är okej.Varkenålder,ursprung eller utseende ska spela roll, avslutar 17-åriga MelissaTouma.
